Reseguide om Reykjanes

Reykjanes är en halvö på sydvästra Island som kännetecknas av enorma lavafält, vulkaner och förhöjd geotermisk aktivitet.

Ett av de bästa sätten att njuta av denna region är genom att ta god tid på dig på resan med en självkörande rundtur. Du kan också ta en titt på vårt utbud av turer i Reykjanes för att utforska området.

Vulkanisk och geotermisk aktivitet

Reykjaneshalvön löper längs den Mittatlantiska ryggen, där de tektoniska plattorna glider isär. På grund av denna geologiska miljö är hela halvön mycket vulkaniskt aktiv och täckt av mossiga lavafält och konformade berg.

Trots sitt läge mellan två tektoniska plattor har det inte förekommit några registrerade vulkanutbrott på 800 år. Alt detta förändrades i mars 2021 när vulkanen Fagradalsfjall fick ett utbrott. Utbrottet varade i 6 månader och lockade tusentals människor till platsen med ett praktfullt utbrott av rödglödande lava.

I augusti 2022 fick vulkanen Fagradalsfjall ett nytt utbrott, vilket bevisade att det föregående utbrottet inte var en tillfällighet. Den 10 juli 2023 startade det tredje utbrottet i Fagradalsfjallområdet, denna gång på det närliggande berget Litli-Hrutur.

De senaste vulkanutbrotten har förändrat islänningarnas uppfattning om Reykjaneshalvön, från ett slumrande landskap till ett centrum för geologisk aktivitet.

Jordbävningar är också vanliga. År 2001 ledde en jordbävning under sjön Kleifarvatn till en minskning av sjöns yta med 25 %. Sedan dess har varma källor bubblat upp från sjöns botten.

De viktigaste geotermiska områdena i Reykjanes är dock Gunnuhver, Krysuvik och Svartsengi. I Gunnuhver kan du se olika lerpölar och fumaroler, medan Krysuvik kännetecknas av varma källor och lerpölar där mineraler gör jorden rubinröd, safirblå och topasgul. Den gröna kratersjön Graenavatn är också en imponerande syn.

I Svartsengi finns ett geotermiskt kraftverk som producerar 76,5 MW el från de 475 liter 90° C varmt vatten som sprutar ur jorden per sekund. Det mineralrika överskottsvattnet fyller spaet Blå lagunen.

Natur- och djurliv

Reykjanes klippor är fulla av fågelliv. Den mest kända fågelkolonin finns i Krysuvikurbjarg, där cirka åttiotusen sjöfåglar häckar. Här finns inga lunnefåglar, men det är en utmärkt plats för att se skarvar, stormfåglar och andra liknande arter.

Norr om Krysuvikurbjarg ligger den tidigare nämnda Kleifarvatn, den största sjön på halvön och en av de djupaste på Island. I mitten av halvön ligger sjön Djupavatn, en populär fiskedestination.

I Reykjanes slår några av de mest hisnande vågorna i världen mot stranden. En kort bilresa från Krysuvik ligger Selvogur, där man kan bevittna mäktiga vågor som slår mot klipporna. På Reykjanesta, halvöns sydvästra spets, är vågorna kända för att nå höjder på trettio meter.

På grund av detta sker en konstant kusterosion på Reykjanes, och om det inte vore för utbrotten som skapar nya landmassor skulle halvön antingen vara mycket smalare eller helt enkelt förlorad.

På halvöns norra sida finns många fiskebyar och städer, framför allt Keflavik, Sandgerdi, Gardur och Vogar. Staden Grindavik ligger på halvöns södra strand. Tillsammans utgör dessa städer och städerna Njardvik, Hafnir och Asbru kommunen Reykjanesbaer som består av drygt 19 600 invånare. Det gör den till den fjärde största kommunen på Island.

Midnesheidi

Nära Keflavik ligger Midnesheidi-heden, där Keflaviks internationella flygplats ligger. Detta är ankomstflygplatsen för de allra flesta resenärer som kommer till Island.

Det världsberömda spaet

På halvöns sydspets ligger det geotermiska badet Blå lagunen, en perfekt plats för avkoppling och bad och en av de mest besökta sevärdheterna på Island.