Komplett guide till vulkanutbrotten i Sundhnukagigar 2024

Lär dig allt du behöver veta om vulkanutbrotten 2024 i Sundhnukagigar, Island. Vad innebär det för ortsborna i Grindavik? Hur kraftfulla är utbrotten jämfört med andra nyligen inträffade utbrott? I den här artikeln får du reda på allt du behöver veta om de senaste utbrotten på Island.

Reykjaneshalvön har upplevt pågående vulkanisk aktivitet under de senaste fyra åren, med totalt nio utbrott i området och fem utbrott i kraterraden Sundhnúkahraun sedan den 18 december 2023.

Dessa utbrott ligger nära staden Grindavík och har fått stor internationell uppmärksamhet. För islänningarna har de dock inte varit överraskande, och man har gjort förberedelser för att skydda den närliggande infrastrukturen från de vulkaniska krafterna. För de flesta invånare är vardagen opåverkad, och det finns inga risker för besökare på Island. Att resa till Island är säkert, och flygtrafiken påverkas inte under utbrotten.

Läs vidare för att få veta allt om de regelbundna utbrotten i Sundhnúkahrauns kratrar under 2024. Vulkanområdet på Reykjanes är för närvarande avstängt för allmänheten – vänligen konsultera Safetravels webbplats för mer information om avstängningen. Om du vill veta mer om utbrott på Island kan du läsa vår artikel om Islands vulkaniska historia.

Området där utbrotten sker befinner sig fortfarande i ett större vulkaniskt skede med risk för att nya sprickor öppnar sig i närheten. Om du befinner dig på Island och vill se utbrottsområdet är helikoptertur över vulkanområdet den enda möjligheten att bevittna det. Respektera säkerhetsavspärrningarna och försök inte att vandra till Sundhnúkahrauns utbrottsområde.

• Läs mer om det tidigare utbrottet i den kompletta guiden till Hagafell-utbrottet

• För information om utbrott 2023, se guiden till utbrottet av Litli-Hrutur vulkanen och den kompletta guiden till Sundhnukagigar utbrottet

• Se även: Den kompletta guiden till 2021 års vulkanutbrott vid vulkanen Fagradalsfjall och 2022 års vulkanutbrott vid vulkanen Fagradalsfjall.

Det vulkaniska utbrottet 8 februari vid Sundhnukagigar

Sprickan som öppnades av Sundhnukagigar-kraterraden den 8 februari var cirka 3 kilometer lång, med dramatiska kaskader av lava som blev så höga som 164-196 fot (50-80 meter). Till skillnad från det tidigare utbrottet i Hagafell, som ägde rum nära staden Grindavik, ligger detta nya utbrott längre norrut med ett lavaflöde som huvudsakligen är på väg västerut.

Enligt Islands meteorologiska institut liknar utbrottet Hagafell-utbrottet, även om det var lite mindre kraftfullt. Det följde ett liknande mönster som det tidigare Sundhnukagigar-utbrottet i december 2023. 

Inga liv var i fara på grund av utbrottet. Lavaflödet nådde dock vägen Grindavikurvegur och förstörde en vattenledning som förser städerna i utkanten av Reykjaneshalvön med varmvatten och uppvärmning. Detta ledde till cirka fyra dagar utan uppvärmning innan en ny rörledning kunde installeras.

Lavaflödet orsakade inga skador på staden Grindavik, Blå lagunen eller Svartsengi kraftstation, och byggarbetare hade uppfört skyddsmurar som förebyggande åtgärder som svar på den vulkaniska aktiviteten i regionen.  Även om utbrottet var kortlivat skulle Sundhnukagigar-området inte förbli tyst länge.

Utbrottet den 16 mars vid Sundhnukagigar

Utbrottet som började i Sundhnúkahraun den 16 mars gav mycket lite förvarning om sin kraftfulla början. Sprickan var ungefär 3,5 kilometer lång, och det blev snabbt tydligt att detta utbrott var kraftigare än det som inträffade i februari.

Lavaflödet från utbrottet var initialt mycket snabbt och flödade i två riktningar – söderut och västerut. Lyckligtvis visade sig de förebyggande åtgärderna, som att resa jordvallar för att bromsa lavaflödet, vara effektiva för att styra lavan bort från infrastrukturen. Lavaflödet stabiliserades inom de första 24 timmarna, saktade ner och bildade kratrar.

Den största oron under detta utbrott nära Grindavík var vegetationbränder när lava spred sig över de torra landskapen. Märkbart fyllde lavaflödet Melholsnámagruvan, som är källan till materialet som används för de skyddsvallar som omger Grindavík, Svartsengi-kraftverket och Blå lagunen.

Utbrottet höll en jämn aktivitetsnivå, kännetecknad av en serie kratrar som kontinuerligt hade utbrott. Den 5 april hade aktiviteten minskat till endast en aktiv krater. Utbrottet avslutades slutligen den 8 maj.

Utbrottet den 29 maj vid Sundhnukagigar

Det dröjde inte länge innan nästa utbrott i Sundhnúkahraun ägde rum, då lava fortsatte att samlas under marken. Den 29 maj öppnade marken på Reykjaneshalvön för femte gången på fyra år och bildade en 3,4 kilometer lång spricka. Det var det mest kraftfulla utbrottet i denna serie händelser hittills, med lava som sprutade 50 meter upp i luften och utökade lavafältet från tidigare utbrott.

Majutbrottet orsakade strömavbrott i Grindavík, och lava flödade över vägarna Grindavíkurvegur och Nesvegur. På en plats gick lava över en av skyddsvallarna men kyldes ner med vatten. Lyckligtvis kunde lokalbefolkningen stoppa flödet och reparera vallarna.

Den vulkaniska aktiviteten pågick en tid men utvecklades likt de tidigare utbrotten, med en avmattning efter de första dagarna. Utbrottet förklarades officiellt avslutat den 22 juni.

Utbrottet den 22 augusti vid Sundhnukagigar

Runt kl. 21 den 22 augusti skedde en plötslig ökning av jordbävningar kring Sundhnúkahrauns kratrar innan marken öppnade sig för nionde gången på fyra år. Små jordbävningar kändes i huvudstadsområdet, inklusive en som uppmättes till 4,1 på Richterskalan.

Den utbrottande sprickan förlängdes snabbt till 4 kilometer, och några timmar senare öppnade sig en mindre spricka längre norrut, cirka 1 kilometer lång. Vid den tidpunkten lugnade jordbävningarna ner sig när trycket släppte från marken.

Inledningsvis flödade lavan med en hastighet på cirka 2 kilometer per timme men saktade snabbt ner. Aktiviteten var också mer centrerad norr om tidigare utbrottsområden, en mer gynnsam plats för att skydda närliggande infrastruktur, men den innebar även nya utmaningar.

Området användes som övningsplats av den amerikanska armén mellan 1952 och 1960 och är känt för att dölja rester av vapen, inklusive fortfarande aktiva landminor. Detta innebar att om människor valde att ignorera säkerhetsavspärrningarna och försökte vandra till utbrottsområdet, fanns det en risk att de skulle skadas på vägen medan de korsade området.

Lyckligtvis respekterade de flesta avspärrningarna, och utbrottet avslutades slutligen den 5 september. Det skulle dröja nästan två månader innan nästa utbrott.

Utbrottet den 20 november vid Sundhnukagigar

Efter veckor utan aktivitet öppnade marken vid Sundhnúkahraun sig för sjunde gången på kvällen den 20 november. Detta markerade det 10:e utbrottet på Reykjaneshalvön sedan Fagradalsfjall-vulkanen 2021.

Precis som vid det föregående utbrottet öppnade sig kratrarna längre norr om Grindavík, vilket skyddade närliggande infrastruktur från direkta hot. Lavaflödet gick dock över huvudvägen till Grindavík och bröt några kraftledningar, vilket orsakade ett tillfälligt strömavbrott i Grindavík. Lavan flödade också över parkeringsområdet vid Blå lagunen, men tack vare skyddsvallarna runt området fanns det ingen risk för spaet eller annan infrastruktur.

Den vulkaniska sprickan nådde en längd på 3 kilometer över natten men började sedan bilda kratrar, och aktiviteten avtog. Flygtrafik och resor inom Island förblev opåverkade, och lokalbefolkningens vardag fortsatte som vanligt.

Novemberutbrottet kom som en överraskning, eftersom forskare nyligen hade förutspått att vulkanisk aktivitet inte skulle återupptas förrän tidigast i december. Utbrottet avslutades dock den 9 december, efter att ha varat i 18 dagar.

Baserat på de senaste mönstren är fler utbrott sannolika under de kommande månaderna, även om tidpunkten förblir oförutsägbar. Utbrottsområdet är för närvarande stängt för allmänheten och kan endast ses via helikopterturer.

Händelser som föregick Utbrotten

Utbrottet i Hagafell i januari, hade varit ett hårt slag för det isländska folket, särskilt för invånarna i Grindavik, vars hem förstördes av den seismiska aktiviteten.  Den strömmande lavan förstörde tre hus och många andra hem och infrastruktur ödelades av enorma sprickor i jorden som skapats av jordbävningar och seismisk aktivitet.

Tack och lov skadades inga människor eller djur i utbrottet eftersom alla hade evakuerats. De föregående jordbävningarna, som uppgick till tusentals, gav det isländska folket en ordentlig ögonöppnare. Ett utbrott hade varit i faggorna i ungefär två månader.

Bara några månader före utbrottet i Hagafell hade ett annat utbrott i Sundhnukagigar resulterat i vad experter kallade ett "best case-scenario", eftersom lavaflödet från utbrottet i närheten av Grindavik flöt i motsatt riktning från staden. 

Huruvida Grindavik kommer att vara beboeligt i framtiden är fortfarande osäkert, men det är tydligt att invånarna åtminstone inte kommer att kunna återvända till sina hem de kommande månaderna.

Serien av utbrott i Reykjanes började 2021 med vulkanen Fagradalsfjall. Utbrottet var ett besöksvänligt skådespel med tiotusentals människor från hela världen som flockades för att se det. Detsamma gällde för det andra utbrottet av Fagradalsfjall 2022 och utbrottet av Litli-Hrutur 2023. 

Den seismiska aktiviteten i Reykjanes orsakas av dess läge på den Mitttatlantiska ryggen, sprickan mellan de nordamerikanska och eurasiska tektoniska plattorna. Om du vill lära dig mer om geologin bakom utbrotten, så kan du gärna läsa vår artikel om tektoniska plattor på Island.

Den vulkaniska aktiviteten på Reykjaneshalvön förväntas fortsätta att utvecklas under de kommande åren. Har du lyckats se någon av dem under ett besök på Island? Låt oss veta i kommentarerna om du har några frågor, så ska vi göra vårt bästa för att svara på dem!