COVID-19 information och hjälp
Vulkanen Hverfjall/Hverfell på norra Island

Bästa guiden till vulkaner på Island

Verifierad expert

Hur många vulkaner finns det på Island? Hur ofta får de utbrott? Hur stor är risken för att en isländsk vulkan får utbrott under din semester? Är de säkra att besöka? Fortsätt läsa för att få den bästa guiden till vulkaner på Island.



Island, landet av is och eld, är ett naturligt underland där glaciärernas fryskrafter och det arktiska vädret hela tiden kämpar mot jordens explosiva värme. Resultatet är en värld med dramatiska kontraster i ett särpräglat landskap som har en helt unik skönhet.

Inget av detta skulle vara möjligt utan Islands vulkaner. Kanske mer än någon annan kraft är det de som definierar landets natur och skapar oändliga fält med mossbelagd lava, svepande slätter med svart sand, taggiga toppar och enorma kratrar.

Lava ringlar sig bort från Holuhrauns utbrott på isländska höglandet.

De vulkaniska krafterna under jordens yta skapar också några av landets mest populära underverk, till exempel de naturligt förekommande varma källorna och de explosiva gejsrarna. Det finns ännu mer som är följderna av tidigare utbrott, till exempel slingrande lavagrottor och klippor som definieras av sexkantiga basaltpelare.

Tusentals människor kommer till Island för att bevittna landets vulkaner och underverken de har skapat (och fortsätter att skapa). Under utbrotten är det ännu fler som skyndar hit för att få chansen att se ett av jordens mest dramatiska och vackra fenomen. Med tanke på hur viktiga de är för den isländska naturen, industrin och karaktären har vi därför sammanställt den bästa guiden till vulkaner på Island för att besvara alla frågor du kan tänkas ha om dessa eldkrafter.



Hur många vulkaner finns det på Island?         

Aska som böljar från Holuhraun, en vulkan på Island.

Det finns cirka 130 vulkaner på Island, både aktiva och inaktiva. Det finns cirka 30 aktiva vulkaniska system under ön, i alla delar av landet förutom Västfjordarna.

Anledningen till att Västfjordarna inte längre har någon aktivitet är att det är den äldsta delen av Islands landmassa. Denna landmassa bildades för cirka 16 miljoner år sedan och har sedan dess skjutits bort från den Mittatlantiska ryggen. På grund av detta är Västfjordarna den enda delen av landet som måste värma sitt vatten med el, i stället för att använda geotermiskt uppvärmt vatten.



Varför är vulkanaktiviteten så stor på Island?         

Lavafältet vid Eldhraun på höglandet är ett perfekt exempel på vulkanernas effekter på isländsk natur.

Den vulkaniska aktiviteten på Island beror på att landet ligger tvärs över den Mittatlantiska ryggen. Den här ryggen skiljer de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna åt, och Island är en av få platser på jorden där man kan se detta på land.

Dessa kontinentalplattor är divergerande, vilket betyder att de dras ifrån varandra. När de gör det stiger magma upp från manteln för att fylla utrymmet mellan dem, vilket ger vulkanutbrott. Det sker längs hela klyftans längd, vilket man kan se på andra vulkaniska öar, t.ex. Azorerna och St. Helena.

Den Mittatlantiska ryggen löper genom hela Island, vilket betyder att en stor del av landet faktiskt ligger på den nordamerikanska kontinenten. Det finns många platser i landet där du kan bevittna delar av ryggen, t.ex. Reykjaneshalvön och sjön Mývatn, men Þingvellir är den bästa platsen. Här kan du stå i en dal mellan plattorna och tydligt se kontinenternas väggar på motsatta sidor av nationalparken.

Till följd av att plattorna rör sig ifrån varandra blir den här dalen cirka 2,5 centimeter bredare varje år.



Hur ofta förekommer vulkanutbrott på Island?        

Ett foto av det senaste stora utbrottet på Island, vid Holuhraun.

Vulkanutbrott på Island är oförutsägbara men förekommer relativt regelbundet. Sedan 1800-talets början har inte ett decennium gått utan ett utbrott i någon av vulkanerna, men det är ganska slumpmässigt huruvida de får utbrott tätt inpå varandra eller med längre mellanrum.

Det senaste kända utbrottet på Island var Holuhraunhöglandet 2014. Vulkanen Grímsfjall hade ett kort utbrott 2011 och mer välbekant är Eyjafjallajökull, som orsakade stora problem 2010. Orsaken till att man använder ordet ”känt” är att det har skett flera misstänkta subglaciala vulkanutbrott på olika platser i landet som inte har brutit igenom isen, till exempel Katla 2017 och Hamarinn 2011.



Hur farliga är vulkanutbrott på Island? 

Trots sin otroliga kraft är lavan från en vulkan på Island i princip aldrig livshotande.

Hotet mot människoliv under vulkanutbrott på Island är idag minimalt. Seismiska stationer runt om i landet gör ett utmärkt arbete med att förutsäga utbrott. Om en stor vulkan som Katla eller Askja visar tecken på att börja mullra begränsar man åtkomsten till området och det övervakas noggrant.

De flesta aktiva vulkanerna ligger långt från städerna, tack vare tidiga bosättare. Islands sydkust har till exempel mycket få städer och byar på grund av att stora vulkaner som Katla och Eyjafjallajökull ligger precis norröver. Eftersom båda dessa toppar finns under glaciärer kan utbrotten från dem orsaka enorma glaciäröversvämningar som utplånar allt mellan dem och havet.

Det är detta som gör att stora områden av de södra delarna ser ut som en svart sandöken, eftersom det är en glaciärutloppsslätt.



Reynisfjaras strand på Islands sydkust har svart sand från glaciärfloder.

De här glaciäröversvämningar, eller jökellopp som de kallas, är fortfarande en av de farligaste delarna av Islands vulkaner, eftersom de är så oförutsägbara. Som vi nämnde ovan kan subglaciala utbrott inträffa utan att någon vet om det och dessa snabba flöden kan därför ske till synes utan varning.

Vetenskapen förbättras naturligtvis hela tiden, så idag kan områden utrymmas och övervakas om man misstänker ett jökellopp. Det är därför självklart och nödvändigt att aldrig köra på avstängda vägar, även om det är sommar och det inte verkar finnas några faror framöver.

Även om de flesta vulkanerna ligger långt från tätbefolkade områden kan det oväntade ändå inträffa. När det har hänt har ändå Islands nödåtgärder varit oerhört effektiva. Ett exempel är utbrottet på Hemön i Västmannaöarna 1973.



Västmannaöarna är en vulkanisk skärgård, där Hemön är den enda bebodda ön. Vid utbrottet bodde 5 200 människor där. Tidigt på morgonen 22 januari öppnade sig en spricka i stadens utkant som löpte rakt genom dess centrum, slet isär vägar och slukade hundratals byggnader i den framvällande lavan.

Trots att det hände mitt i natten på vintern skedde evakueringen av ön snabbt och effektivt. När befolkningen var i säkerhet på fastlandet arbetade Islands räddningsteam med de amerikanska trupperna som var baserade i landet för att minimera skadorna.

Genom att hela tiden pumpa havsvatten på lavaflödet lyckades de inte bara leda bort det från många av husen, utan även förhindra att hamnen stängdes, vilket skulle ha haft en varaktig negativ effekt på öns ekonomi.

Även om nästan 400 hem förstördes och öns infrastruktur skadades kraftigt var det bara en person som förlorade livet till följd av utbrottet på Hemön. Idag har staden byggts upp igen och är ett centrum för turister som vill åka på val- eller lunnefågelskådning, eller bara lära sig om denna fascinerande händelse.



Island, landet av is och eld, är känt för sina vulkanutbrott.

Även om prognoserna och responsen på isländska vulkanutbrott har blivit mycket bra, förekommer det fortfarande vissa faror i samband med utbrott som resenärer bör vara medvetna om. Om ett utbrott inträffar på Island under din vistelse är det viktigt att vara uppmärksam på vindriktningen. Till och med ett utbrott på höglandet kan påverka luftkvaliteten i Reykjavik om vindarna är ogynnsamma. Det kan orsaka andningsproblem hos unga, äldre och personer som har problem med andningsvägarna.

Man rekommenderar ofta att människor stannar inomhus med fönstren stängda under de dagar då halten av giftiga ämnen är särskilt hög.

Du kan se varningar om utbrott och luftkvalitet på den isländska väderwebbplatsen.

Även om risken för människoliv är mycket låg under ett isländskt utbrott kan utbrotten ändå få stora konsekvenser. Utbrott på Island är stora världshändelser som kan ha dramatiska följder, till och med hundratals kilometer bort.

När lava kommer upp från under isen är det askmolnet som förstör mycket mer.

De ämnen som kommer upp ur jordens inre under dessa utbrott kan exempelvis förgifta grödor och boskap. Det kan orsaka stora problem för dem försörjer sig på jordbruk. Holuhraun ansågs vara orsaken till att tusentals får över hela landet dog 2015, vilket var ett allvarligt hot mot försörjningen för många isländska jordbrukare.

Askmoln som Islands vulkaner avger kan också orsaka förödelse. Det kunde man se under Eyjafjallajökulls utbrott 2010 då flyg stoppades i Europa, vilket orsakade märkbar skada på ekonomin. Det här var dock en relativt liten konsekvens jämfört med tidigare askmoln. Lakis utbrott 1784 gav till exempel upphov till ett som var mycket mer katastrofalt.

Det löpte tvärs över Europa och orsakade tät dimma som fick hamnar att stängas, vilket ledde till svår matbrist. Askmolnet gav också upphov till höga temperaturer, som gjorde att de flesta livsmedel härsknade fort. Det förgiftade även människor som arbetade utomhus. I Storbritannien, en av Islands närmaste grannar, förlorade uppskattningsvis 23 000 människor livet till följd av gaserna.

Konsekvenserna blev ännu mer dramatiska i Frankrike. Där orsakade dess inverkan på landets klimat en hungersnöd som var så fruktansvärd att många historiker anser att Laki var en av de utlösande faktorerna bakom den franska revolutionen. I Egypten sänkte i stället utbrottet temperaturen, vilket ledde till torka, en uttorkad Nilen och att en sjättedel av landets befolkning avled.

Sammantaget dog upp till sex miljoner människor till följd av Laki.

Vilket var Islands värsta utbrott?       

Det mest katastrofala isländska utbrottet när det gäller människoliv var utan tvekan Lakis utbrott 1784, som vi nämnde tidigare. Det påverkade inte bara jordens klimat och hälsotillstånd, det slet dessutom nästan isär Island.

På grund av den stora mängden aska blev grödor över hela landet oätliga och floderna förgiftades. Hälften av all boskap utplånades och en tredjedel av islänningarna förlorade livet under den efterföljande hungersnöden. Ytterligare en tredjedel lämnade landet, varav de flesta emigrerade till Nordamerika i hopp om ett nytt blomstrande liv långt ifrån det som verkade vara en döende ö.



Hur använder Island sina vulkaner? 

Vulkanisk energi används på Island för elektricitet, varmt vatten, infrastruktur, industri och nöjen.

Trots att hotet om ett utbrott och oro för dess konsekvenser är ständigt närvarande i det isländska psyket, skulle Island inte vara ens i närheten av det land det är idag utan vulkansystemen och deras geotermiska energi.

En stor del av Islands ekonomi och infrastruktur förlitar sig på de geotermiska krafterna. Största delen av landets varmvatten pumpas direkt från jorden till människors kranar och element, vilket ger billig och miljövänlig uppvärmning. Grönsaker, frukt och örter odlas året runt i växthus, vilket möjliggör färska varor även på vintern.

Island producerar också cirka 30 % av sin el vid geotermiska kraftverk. Eftersom resten produceras hydroelektriskt är Island ett av få länder i världen som nästan helt använder förnybara energikällor. Det betyder dock inte att de isländska vulkanernas potential alltid utnyttjas i goda syften. Tung industri, särskilt utvinning av aluminium, ökar i långsam takt på Island eftersom utländska intressen ser potentialen i en så stor och frikostig värmekälla.



Islands turistnäring är förstås också starkt beroende av vulkanerna, för när allt kommer omkring kan man inte vara ”landet av is och eld” utan att båda krafterna finns.

Vulkanturism på Island      

Många säger att Eyjafjallajökulls utbrott 2010 är en anledning till att turismen på Island har fått ett uppsving på senare tid. Samtidigt som nyhetsuppläsare världen över snubblade på vulkanens namn såg miljontals människor bilder av det här landet när det var som råast, mest dramatiskt och vackrast, och de ville gärna se det på närmare håll.

Det är därför inte så konstigt att en stor del av turistindustrin är uppbyggd kring att utforska vulkaner och vulkanregioner. Det finns många varianter av de här utflykterna. En del är helt enkelt guidade sightseeingturer, t.ex. denna resa runt Reykjaneshalvön där du får höra lokala berättelser om regionen, medan andra innebär mer äventyr.

Den här turen med superjeep tar med dig till några av kratrarna på norra Island från byn Húsavík och omfattar utforskning av grottor, så att du kan lära dig ännu mer om processerna under vulkanutbrott. Den här flygturen ger dig i stället möjlighet att se kratern Grímsvötn under den enorma glaciären Vatnajökull ur ett helt unikt luftperspektiv.

Vulkaniska ångor stiger upp från jorden nära Mývatn på norra Island.

Den mest unika av alla vulkanturer på Island är däremot en som inte finns i något annat land: på turen Inuti vulkanen tar en hiss dig ner i en vilande vulkan till den enorma magmakammaren med alla sina färger. Det är otroligt sällsynt att vulkaner svalnar på ett sätt som gör detta möjligt, vilket ger en unik möjlighet att se Islands natur när den är som mest magnifik.

Det är dock värt att komma ihåg att de allra flesta turer på Island omfattar vulkaner på ett eller annat sätt. Landet har så många att de helt enkelt inte går att undvika. Alla turer till Snæfellsnes utförs exempelvis i skuggan av den ståtliga vulkanen Snæfellsjökull. Under alla utflykter omkring sjön Mývatn kan du se delar av Krafla-systemet, och på vandringar i höglandet får du uppleva ännu fler.

Särskilt anmärkningsvärd är Fimmvorðuháls vandringsled, som löper genom lavan från Eyjafjallajökulls senaste utbrott. Här finns de två nyaste kratrarna på Island, Magni och Móði.

Även om det inte sker några utbrott på Island för tillfället, kommer många arrangörer att anpassa sina turer så fort ett börjar. Håll utkik efter turer med superjeep, flygplan och helikopter om en av Islands vulkaner får ett utbrott och du gärna vill se flödande lava.

De nio mest kända vulkanerna på Island        

Vi har kunnat konstatera att Island har över 130 kända vulkaner. Många av dessa kräver dock en närmare titt på grund av deras aktivitet, unika skönhet, mörka historia eller turmöjligheter.

Här nedan har vi därför sammanställt en lista över nio vulkaner som vi rekommenderar alla besökare på Island att se. 

Eyjafjallajökull: Islands mest kända vulkan   

De flesta människor känner till vulkanen Eyjafjallajökull efter att dess utbrott 2010 orsakade enorma störningar i den europeiska flygtrafiken. Även om det var besvärligt för många flygresenärer var det en relativt liten händelse jämfört med de historiskt sett största utbrotten på Island.

Trots detta var utbrottet 2010 det hittills största från Eyjafjallajökull. Den har haft några utbrott tidigare, men inget som varit i närheten av lika stort. Ett ganska litet men långt utbrott ägde rum 1821–1823, och det skedde även 1612–1613 och under år 920, men man känner inte till så mycket om dessa.

Vulkansystemet Eyjafjallajökull är kopplat till vulkansystemet Katla, vilket innebär att ett utbrott här vanligtvis utlöser ett utbrott vid Katla inom några år. Det har hittills inte varit fallet, även om många källor anser att Katla borde ha fått ett stort utbrott för länge sedan.

Eyjafjallajökull har blivit en populär sevärdhet efter utbrottet 2010. Under de första tidiga dagarna efter utbrottet åkte tusentals människor till Island för att förundras över det. Många av dessa satte sig i flygplan och helikoptrar för att få bästa möjliga utsikt. 

Þríhnúkagígur: Vulkanen du kan gå in i   

Som vi har nämnt tidigare är Þríhnúkagígur på Island världens enda vulkan som har en magmakammare man kan ta sig in i. Den har varit vilande i cirka 4 000 år, så det är ingen risk för ett utbrott här, vilket gör turerna lika säkra som fascinerande.

Totalt sett är utrymmet i Þríhnúkagígurs magmakammare cirka 150 000 kubikmeter. Man kommer in i den via en liten gruvlyft vid ingången, som tar dig 120 meter ner till basen av den enorma grottan. Botten täcker ungefär samma yta som en fotbollsplan, vilket innebär att det finns gott om utrymme att utforska.

För att sätta det hela i ett annat perspektiv skulle Frihetsgudinnan utan problem rymmas inuti Þríhnúkagígur.

Förutom storleken är det mest imponerande med denna magmakammare dess livfulla färger. Lavan i kammaren innehöll många ämnen som kommit upp ur jordens mantel och här kan man se alla deras otroliga nyanser. Väggarna har färgats röda, gröna och gula av järn, koppar respektive svavel.

Grímsvötn: Islands dödligaste vulkaner   

Skaftáreldars vulkanutbrott avbildat av Ásgrímur Jónsson (1876–1958)

Vulkansystemet Grímsvötn är det mest instabila vulkansystemet av de trettio som finns på Island. Det ligger under glaciären Vatnajökull i sydost och dess kratrar är till stor del osynliga under isen. När ett utbrott inträffar här är dock askmolnen som bildas några av de största och mest dödliga. 

Vulkanen Laki, som vi nämnde tidigare och som orsakade världsomspännande förödelse 1784, är en del av detta vulkansystem.

Vulkanen Hekla: Porten till helvetet   

Vulkanen Hekla på Island av Sverrir Thorolfsson från Wikimedia Commons

Vulkanen Hekla är en av de mest kända och aktiva vulkanerna på Island. Under medeltiden kallades den ”porten till helvetet” på grund av dess regelbundna och explosiva utbrott under denna period. Det är även en av Islands minst förutsägbara vulkaner – perioderna mellan utbrotten kan vara allt mellan 9 och 121 år.

Sedan människor bosatte sig här har den orsakat förödelse vid ett flertal tillfällen och kastat ur sig miljontals ton pyroklastiskt material åt gången. 1104 skedde dess kraftigaste utbrott, även om utbrotten 1300, 1693 och 1845 orsakade större skador på boskap, byggnader och människoliv. 

Det senaste utbrottet skedde 26 februari 2000, men det var relativt litet.

Katla: Eyjafjallajökulls explosiva granne    

Katla ligger under glaciären Mýrdalsjökull på sydöstra Island.

En av Islands mest kraftfulla och explosiva vulkaner, Katla, har mullrat i flera år. Forskarna utfärdar varningar med några månaders mellanrum för att informera allmänheten om ökad aktivitet och för att påminna dem om att vulkanen borde ha fått utbrott för länge sedan. Den är kopplad till Eyjafjallajökulls system och får vanligtvis ett utbrott inom några år efter sin granne, vilket brukar ha ett dramatiskt resultat. 

Som tidigare nämnt ligger vulkanen under glaciären Mýrdalsjökull på södra Island och dess utbrott är kända för sina enorma askmoln och katastrofala jökellopp.

Snæfellsjökull: Dörren till jordens medelpunkt 

Vulkanen Snæfellsjökull på västra Island

Snæfellsjökull är en av Islands mest besökta, berömda och älskade vulkaner. Den ligger längst ut på halvön Snæfellsnes och utgör en dramatisk bakgrund för många platser i området. Dess skönhet har gjort att man har utsett den till en nationalpark.

Snæfellsjökull är särskilt känd för sin roll i kulturen. Många konstnärer har inspirerats av dess skönhet. Ett par av de främsta är författarna Halldór Laxness, som lät den utgöra en viktig miljö i ”Själavård vid jökeln”, och Jules Verne, som hävdade att det fanns en grotta här som ledde till jordens kärna i ”Till jordens medelpunkt”.

En lite mer annorlunda detalj är att vulkanen har uppmärksammats av personer som tror på paranormala fenomen. Man trodde att tusentals rymdvarelser skulle använda den som landningsplats vid midnatt 5 november 1992. En stor folksamling kom dit, inklusive fotografer från hela världen, men lyckligtvis visade det sig vara en ganska händelselös natt.

Askja: Islands vulkan med varma källor   

Den frysta sjön vid vulkanen Askja på isländska höglandetBild från Privat tur till Askja 

Askja var en ganska okänd vulkan fram till 1875, då ett enormt utbrott började här. Askan var särskilt kraftig och den förgiftade marken och dödade boskap i stora delar av landet, särskilt de östra fjordarna. Effekterna märktes så långt bort som Norge och Sverige. I likhet med Lakis utbrott hundra år tidigare ledde Askja till att många islänningar emigrerade till Nordamerika.

I dag är Askja mest känd för den vidsträckta sjön i kalderan som bildades under detta utbrott. Trots sin höjd förblev den varm under många år, även om den numera är frusen under stora delar av året. I närheten ligger däremot en mindre geotermisk sjö i en annan kaldera som heter Víti, där det är tillräckligt varmt för att bada.



Krafla: Vulkanen med den kalla kratersjön   

Kratervulkanen Víti i Krafla på IslandBild av Jesse.Hu

Krafla är en särskilt aktiv vulkan på norra Island som har haft utbrott 29 gånger sedan människor bosatte sig på Island. Nio av dessa utbrott inträffade dock mellan 1975 och 1984. Den är även känd för sjön som ligger i dess krater, som konstigt nog också har namnet Víti. Den största skillnaden är att Víti i Krafla är en kall sjö, till skillnad från Víti i Askja, som är geotermiskt uppvärmd. Víti i Krafla har dessutom en underbar smaragdblå färg.

Krafla är en populär sevärdhet i området vid Mývatn, som man besöker på många turer tack vare att det ligger så nära området med varma källor i Námafjall. Den är 818 meter hög som mest, två kilometer djup och kalderan har en diameter på tio kilometer.



Hverfjall/Hverfell: Vulkanen som är lätt att vandra runt   

Vulkanen Hverfjall/Hverfell på norra IslandBild av Jesse.Hu

En annan populär vulkan på norra Island kallas Hverfjall eller Hverfell, båda namnen godtas. Den har inte haft något utbrott på cirka 4 500 år, trots den vulkaniska verksamhet som omger den.

Hverfjall är mycket älskad tack vara att det är lätt att vandra här för alla som är stadiga på fötterna. Kratern är lätt att nå från Ringvägen och bara en kilometer i diameter. Det tar bara ungefär en timme att gå runt kanten av den populära konen och den ligger precis intill sjön Mývatn.


  • Om du vill veta mer om isen i ”landet av is och eld” kan du läsa den här artikeln om Glaciärer på Island