Lär dig mer om Islands vulkaniska aktivitet och de mest kända utbrotten genom historien. Fortsätt läsa för att få veta hur du själv kan uppleva dessa naturfenomen i vår kompletta guide till vulkaner på Island.
Island är ett land av kontraster, där glaciärer möter vulkanernas heta inre. Det är därför landet ofta kallas för eld och is, eftersom denna kollision har format ett landskap av lavafält, svarta sandstränder, berg, gejsrar och kratrar – vilket gör Island till en helt unik destination.
Därför kan du lita på vårt innehåll
Guide to Iceland är den mest betrodda reseplattformen på Island och hjälper miljontals besökare varje år. Allt vårt innehåll skrivs och granskas av lokala experter med djup kännedom om Island. Du kan lita på att vi ger dig korrekt, aktuell och pålitlig reseinformation.
Vulkanutflykter ger dig chansen att uppleva denna råa kraft på nära håll, medan lavagrottsturer avslöjar de dolda tunnlar och kammare som bildats av forntida utbrott under markytan.
Tusentals reser till Island för att se dess vulkaner och de underverk de skapar. Under utbrott, som de senaste på Reykjaneshalvön, lockas ännu fler besökare för att få chansen att bevittna ett av jordens mest dramatiska och vackra naturfenomen – särskilt med upplevelser som en vulkanhelikoptertur.
Här är allt du behöver veta om Islands vulkaniska underverk och de landskap de skapar.
Viktiga punkter
-
Islands vulkaner har format både landskapet och historien, och vissa utbrott har haft förödande konsekvenser.
-
De dödligaste utbrotten, som Laki 1783, fick globala följder och påverkade både klimat och befolkning.
-
Den ständiga vulkaniska aktiviteten gör Island till en unik plats för att studera och uppleva utbrott.
-
Besökare kan tryggt utforska Islands vulkaner genom vulkanutflykter eller lavagrottsturer.
Hur många vulkaner finns det på Island?
Det finns cirka 130 aktiva och inaktiva vulkaner på Island. De flesta av dessa är aktiva, och de enda vilande vulkanerna finns i Islands Västfjordar.
Västfjordarna har ingen vulkanisk aktivitet längre eftersom det är den äldsta delen av Islands landmassa. Området bildades för omkring 16 miljoner år sedan och har sedan dess förflyttats bort från Mittatlantiska ryggen.
Därför är Västfjordarna den enda delen av landet som måste värma sitt vatten med el (istället för geotermiskt uppvärmt vatten).
Hur många aktiva vulkaner finns det på Island?
Det finns omkring 32 aktiva vulkansystem under ön, i alla delar av Island utom Västfjordarna. Förutom att ligga på Mittatlantiska ryggen, ligger Island även ovanpå en så kallad hot spot.
En hot spot innebär onormalt hög magmatisk aktivitet. Andra kända hot spots är Yellowstone nationalpark och Hawaii. De viktigaste aktiva vulkanerna på Island löper längs en böjd central linje ungefär från nordost till sydväst.
Från norr till söder hittar du bland annat Krafla, Askja, Grimsvotn och Bardarbunga under Vatnajokull, Hekla och Katla, samt Heimaey och Surtsey i Västmanöarna. Grimsvotn är det mest aktiva vulkansystemet på Island.
Karta över Islands vulkaner
Här är en karta över Islands aktiva vulkaner för att ge en överblick. Detta är en grov indelning baserad på geografiska zoner:
-
Västra vulkanzonen (inklusive Reykjaneshalvön)
-
Östra vulkanzonen
-
Norra vulkanzonen
-
Västmanöarna
-
Snaefellsjokull-bältet
-
Oraefajokull-bältet
Reykjavik ligger vid den östra kanten av Reykjaneshalvön, intill Reykjanes vulkanbälte i sydvästra Island. Det finns flera aktiva system nära huvudstaden, bland annat de senaste utbrotten vid Fagradalsfjall och Sundhnukagigar-kratrarna.
Dessa är de närmaste aktiva utbrottsområdena till Reykjavik, cirka 50–55 kilometer från staden, och deras senaste utbrott har inte påverkat vardagen i Reykjavik.
Varför är Island så vulkaniskt?
Island är ett resultat av vulkanism eftersom landet ligger rakt över Mittatlantiska ryggen. Denna rygg skiljer de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna, och Island är en av få platser på jorden där den kan ses ovan havsnivå.
Tektoniska plattor utgör jordskorpan och den översta delen av manteln. På grund av konvektionsströmmar i manteln kan plattorna röra sig mot varandra och bilda berg, eller ifrån varandra och skapa ny havsbotten.
Det finns 15 större tektoniska plattor, och de nordamerikanska och eurasiska är två av de största.
Dessa två plattor är divergerande, vilket innebär att de rör sig ifrån varandra. När de gör det stiger magma från manteln upp och fyller utrymmet mellan dem, vilket leder till vulkanutbrott. Detta sker längs hela sprickan, precis som på andra vulkanöar som Azorerna och St. Helena.
Det finns många platser på Island där du kan se delar av ryggen, till exempel på Reykjaneshalvön och vid Myvatn.
Men Thingvellir nationalpark är den bästa platsen, eftersom du kan stå i en dalgång mellan plattorna och se kontinenterna resa sig på varsin sida av parken. På grund av denna rörelse mellan plattorna vidgas dalen med ungefär 2,5 centimeter varje år.
De 9 mest kända vulkanerna på Island
Eftersom Island har över 130 kända vulkaner skulle det ta lång tid att se dem alla. Därför har vi sammanställt en lista med nio vulkaner som vi rekommenderar att alla Islandresenärer upplever på plats.
9. Eyjafjallajokull – Islands mest kända vulkan
De flesta känner till Eyjafjallajokull efter utbrottet 2010 som orsakade enorma störningar i flygtrafiken över Europa. Det var besvärligt för många resenärer, men i jämförelse med Islands största utbrott genom tiderna var det ändå ett relativt litet utbrott.
Utbrottet 2010 var det största från Eyjafjallajokull hittills. Det har förekommit några mindre utbrott tidigare, men inget i samma skala.
Ett litet men långvarigt utbrott ägde rum mellan 1821 och 1823. Tidigare utbrott har dokumenterats 1612–1613 och år 920, men det finns få uppgifter om dessa.
Eyjafjallajokull och Katla är grannsystem, och vissa utbrott har skett ungefär samtidigt. Men ett utbrott i Eyjafjallajokull leder inte automatiskt till ett utbrott i Katla. Katlas senaste bekräftade utbrott var 1918.
Eyjafjallajokull har blivit en populär sevärdhet efter utbrottet 2010. Under de första dagarna av utbrottet reste tusentals människor till Island för att se det med egna ögon, och många tog flyg eller helikopter för bästa utsikt.
Vi rekommenderar denna 5-timmars Super Jeep-glaciärutflykt till Eyjafjallajokull för en komplett upplevelse.
8. Thrihnukagigur – Den enda vulkanen du kan gå in i
Den enda vulkanen i världen där du kan gå ner i en magmakammare är Thrihnukagigur på Island. Den har varit vilande i cirka 4 000 år, så det finns ingen risk för utbrott, vilket gör turerna både säkra och fascinerande.
Thrihnukagigurs magmakammare rymmer totalt cirka 150 000 kubikmeter. Du tar dig ner genom att åka hiss i en liten gruvkorg vid ingången, som sänker dig 120 meter ner till den enorma kammarens botten.
Botten täcker ungefär samma yta som en fotbollsplan, så det finns gott om plats att utforska. För att sätta siffrorna i perspektiv: Frihetsgudinnan skulle lätt få plats inne i Thrihnukagigur.
Förutom storleken är det mest imponerande med magmakammaren dess färgprakt. Lavan har fört med sig många grundämnen från jordens inre, och deras klara färger syns tydligt. Väggarna är färgade röda, gröna och gula av järn, koppar och svavel.
Du behöver boka denna tur inuti Thrihnukagigur för att utforska denna magnifika vulkan.
7. Grimsvotn – Islands dödligaste vulkan
Foto från Wikimedia, Creative Commons, av Roger McLassus.
Grimsvotn är det mest explosiva vulkansystemet på Island. Det ligger under Vatnajokull-glaciären i sydost, och dess kratrar är till stor del dolda under isen. Men när utbrott sker kan askmolnen bli bland de största och farligaste på Island.
Laki, som vi berättar mer om längre ner, orsakade global förödelse 1783–1784 och ingår i detta vulkansystem. Det är ett av de dolda underverken i det isländska höglandet, och för att utforska området rekommenderar vi denna Super Jeep-tur till Fjadrargljufur och Lakagigar-kratrarna.
6. Hekla – Porten till helvetet
Hekla är en av Islands mest kända och aktiva vulkaner. Under medeltiden kallades den "Porten till helvetet" på grund av sina regelbundna och explosiva utbrott.
Samtidigt är det en av Islands mest svårförutsägbara vulkaner, med intervaller mellan utbrotten som varierar från nio till 121 år.
Sedan Island befolkades har Hekla orsakat stor förödelse vid flera tillfällen och slungat ut miljontals ton tefra åt gången. Det kraftigaste utbrottet var 1104, men utbrotten 1300, 1693 och 1845 var mer förödande för boskap, byggnader och människoliv.
Det senaste utbrottet var den 26 februari 2000, men det var relativt litet. Boka denna ridtur på islandshäst nära Hekla för en unik upplevelse med storslagna vyer.
5. Katla – Eyjafjallajokulls explosiva granne
Katla är en av Islands mest kraftfulla och explosiva vulkaner. Den har mullrat i många år och övervakas noggrant av myndigheterna. Vulkanen ligger under Myrdalsjokull-glaciären i södra Island och är ökänd för sina enorma askmoln och katastrofala jokulhlaup (glaciärflöden).
Trots sin aktivitet kan du tryggt utforska området på en Katla isgrottetur, där du får gå in i en fantastisk glaciärgrotte skapad av vulkanens värme.
4. Snaefellsjokull – Porten till jordens inre
Snaefellsjokull är en av Islands mest besökta och älskade vulkaner. Den ligger längst ut på Snaefellsneshalvön och utgör en dramatisk fond till många sevärdheter i området. Dessutom är den en egen nationalpark tack vare sin skönhet.
Snaefellsjokull är särskilt känd för sin roll i kulturen. Många konstnärer har inspirerats av dess skönhet, bland annat Nobelpristagaren Halldor Laxness, som använde vulkanen som central plats i romanen "Under glaciären".
Jules Verne lät också vulkanen spela en huvudroll i "Resan till jordens medelpunkt", där han föreställde sig en grotta som ledde till jordens kärna.
Kanske ännu märkligare är att tusentals människor trodde att utomjordingar skulle landa vid vulkanen vid midnatt den 5 november 1992. En stor folkmassa samlades, inklusive tv-team från hela världen, men natten blev ganska händelselös.
Testa denna snökattsafari på Snaefellsjokull-glaciären för att se vulkanen på nära håll.
3. Askja – Islands varma källvulkan
Askja var okänd tills ett stort utbrott började 1875. Askan var särskilt tung och förgiftade marken, vilket ledde till att boskap dog över stora delar av landet, särskilt i Östfjordarna.
Effekterna kändes ända till Norge och Sverige. Precis som Laki-utbrotten 1784 ledde det till att många islänningar emigrerade till Nordamerika.
Idag är Askja mest känd för den stora sjön i calderan som bildades vid detta utbrott. Trots sin höjd var sjön varm i flera år; idag är den frusen större delen av året.
Testa denna höglandstur till Holuhraun och Askja-calderan för en fantastisk naturupplevelse från Myvatn.
2. Krafla – Vulkanen med den kalla kratersjön
Krafla är en särskilt aktiv vulkan i norra Island och har haft 29 utbrott sedan landet befolkades. Nio av dessa utbrott skedde mellan 1975 och 1984. Vulkanen är också känd för sin kratersjö, även kallad Viti.
Den stora skillnaden mellan de två Viti är att sjön i Krafla är kall (vackert smaragdblå), medan sjön i Askja är geotermiskt uppvärmd under de varmare månaderna.
Krafla är en populär sevärdhet i Myvatn-området och besöks ofta på turer tack vare närheten till Namafjall geotermiska område. Vulkanen är 818 meter hög, 2 kilometer djup och calderan har en diameter på 10 kilometer.
1. Hverfjall – Vulkanen du enkelt kan vandra runt
En annan populär vulkan i norra Island är Hverfjall eller Hverfell (båda namnen används). Den har inte haft något utbrott på cirka 4 500 år, trots den vulkaniska aktiviteten i området.
Hverfjall är omtyckt eftersom den är lätt att vandra runt. Kratern är lättillgänglig från Ringvägen och har en diameter på bara 1 kilometer. Det tar ungefär en timme att gå runt kraterkanten, och den ligger precis intill Myvatn.
Vi rekommenderar denna soluppgångsvandring på Hverfjall med transfer från Myvatn för en oförglömlig upplevelse.
Noterbara vulkanutbrott på Island
Här är några av de mest kända vulkanutbrotten på Island och hur de har format landets geografi och historia.
Utbrotten vid Sundhnukagigar 2023–2025
I december 2023 började ett utbrott vid Sundhnukagigar, strax nordost om Grindavik, efter veckor av jordskalv. Lavan kom farligt nära staden, Svartsengi kraftverk och Blå Lagunen, men rann till slut bort från bebyggda områden. Utbrottet avslutades den 21 december och betraktades som ett bästa möjliga scenario trots sin styrka.
Den 14 januari 2024 öppnades två sprickor nära Hagafell. Lava från den södra sprickan nådde Grindavik och förstörde tre hus innan flödet stannade av.
Ett nytt utbrott följde den 8 februari, då en 3 kilometer lång spricka bildades längre norrut. Även om lavan inte nådde Grindavik sprängde den en varmvattenledning, vilket ledde till att regionen blev utan varmvatten i fyra dagar. Utbrottet avslutades den 10 februari.
Det kraftigaste utbrottet kom den 16 mars, då en 3,5 kilometer lång spricka skickade lava söderut och västerut. Skyddsbarriärer hjälpte till att styra flödet, även om en gruva förstördes. Utbrottet fortsatte i lägre intensitet fram till 8 maj.
En ny händelse började den 29 maj, då lavapelare nådde 50 meter. Sprickan vidgades till 3,4 kilometer innan aktiviteten avtog. Utbrottet avslutades den 22 juni.
Den 22 augusti öppnades en 4 kilometer lång spricka i ett gammalt amerikanskt militärt övningsområde, vilket väckte oro för landminor. Lavaflödet var långsamt och utbrottet avslutades den 5 september.
Ett överraskande utbrott inträffade den 20 november, utan större förvarnande jordskalv. En 3 kilometer lång spricka öppnades nära Sundhnukagigar, vilket ledde till snabba evakueringar. Utbrottet förklarades över den 9 december.
Den 1 april 2025 öppnades ytterligare en spricka nära Grindavik. En del av lavan tog sig över en skyddsbarriär, men stannade utanför staden. Utbrottet avslutades snabbt den 2 april.
Senast, den 16 juli 2025, började det tolfte utbrottet sedan 2021 sydost om Litla-Skogfell. Sprickan, upp till 1 000 meter lång, skickade lava bort från bebyggda områden innan aktiviteten avtog. Utbrottet varade nästan en månad och förklarades över den 5 augusti.
Reykjaneshalvön är fortsatt mycket aktiv och fler utbrott väntas. Myndigheterna övervakar läget noggrant och uppmanar både invånare och resenärer att hålla sig uppdaterade och följa säkerhetsanvisningar. I februari 2026 pågår inget utbrott på Reykjaneshalvön, men tillträde och rekommendationer kan ändras snabbt – följ alltid officiella råd.
- Läs allt om utbrotten på Reykjaneshalvön
Utbrottet vid Litli-Hrutur 2023
I juli 2023 startade ett vulkanutbrott vid Litli-Hrutur, intill Fagradalsfjall på Reykjaneshalvön. Det var det tredje utbrottet i området på tre år i rad, det första var 2021. Innan dess hade det inte varit något utbrott på Reykjaneshalvön på över 800 år.
Utbrottet började efter en vecka av ständiga jordskalv i området, precis som vid de tidigare utbrotten 2022 och 2021. Det gjorde att lokalbefolkningen väntade sig vulkanisk aktivitet, och när det väl började den 10 juli var många ivriga att se den nya sprickan.
Under första dagen stängde myndigheter och experter av området medan situationen utvärderades och data samlades in.
Nästa dag etablerades en vandringsled till utbrottsplatsen för besökare.
Utbrottet avslutades den 5 augusti 2023, men spåren efter vulkanutbrottet kan fortfarande ses. Detta skulle dock inte bli det sista vulkanutbrottet på Island under 2023.
Fagradalsfjallutbrottet 2022 på Island
Fagradalsfjallvulkanen fick sitt andra utbrott den 3 augusti och det pågick i tre veckor. Utbrottet ägde rum i Meradalirdalen på Reykjaneshalvön, cirka 1 kilometer från platsen för utbrottet i Geldingadalurdalen 2021.
Sprickzonen vid utbrottet var över 300 meter lång, med ett stadigt flöde av 20–50 kvadratmeter lava per sekund när det började, enligt Islands meteorologiska institut.
Under veckorna före utbrottet hade det varit betydande tektonisk aktivitet på Reykjaneshalvön. Vissa jordskalv nådde upp till 5,2 på richterskalan och kunde kännas i Reykjavik.
Den 3 augusti nådde lavan slutligen ytan för första gången sedan det senaste utbrottet avslutades i september 2021.
Som man kan förvänta sig av ett sådant naturfenomen, strömmade resenärer till platsen för att se utbrottet med egna ögon. Nu, när utbrottet är över, har det skapat ett otroligt område av svart, stelnad lava.
Vill du se spåren efter Fagradalsfjallutbrotten kan du boka en dagsvandring till Fagradalsfjallvulkanen.
För att nå Fagradalsfjallvulkanen krävs en vandring på cirka två timmar tur och retur, så ta på dig bra vandringskängor och varma kläder – det kan bli blåsigt i området. Även om vädret på Island är fint när du ger dig av kan förhållandena ändras snabbt.
Fagradalsfjallutbrottet 2021 på Island
År 2021 upplevde Island ett spektakulärt utbrott på Reykjaneshalvön, landremsan som förbinder Reykjavik med Keflaviks internationella flygplats.
Under veckorna före utbrottet skakades huvudstaden och omgivningarna av tiotusentals jordskalv, vilket nästan alltid är ett säkert tecken på att ett vulkanutbrott är nära förestående.
Klockan 21:30 den 19 mars 2021 öppnade sig en stor spricka i Geldingadalurdalen vid Fagradalsfjallvulkanen, som är 700 meter lång och täcker en yta på en kvadratkilometer.
Trots närheten till huvudstaden ligger Fagradalsfjallvulkanen i en skyddad dal, långt från bebyggelse och infrastruktur, så utbrottet påverkade inte vardagen för lokalbefolkningen nämnvärt.
Fagradalsfjall var en effusiv vulkan snarare än en explosiv, vilket innebär att lavan sipprade och bubblade ut ur jorden istället för att explodera med aska, eld och sten.
Självklart ville alla se Fagradalsfjallvulkanen när den fick utbrott. Även om vulkanutbrott är ganska vanliga på Island sker de sällan så nära huvudstaden.
Du kan nu uppleva området genom en 12-timmars kombotur till Fagradalsfjallvulkanen och Sky Lagoon från Reykjavik.
Sedan den första sprickan öppnade sig har huvuderuptionsplatsen vid Fagradalsfjallvulkanen smält samman till en enda stor krater. Med tiden har flera nya sprickor öppnat sig runt omkring, vilket visar på jordens vulkaniska krafter och deras oförutsägbarhet.
Lavan stelnade och blev svart efter att utbrottet avslutades i september 2021, men den är fortfarande glödande röd strax under ytan. Läs gärna denna ultimata guide till Fagradalsfjallutbrottet 2021 för att lära dig mer.
Lakiutbrottet 1784
Askregnet från Lakiutbrottet spreds över Europa och orsakade tät dimma som stängde hamnar, ledde till matbrist och så hög värme att de flesta livsmedel förstördes. Det förgiftade även dem som arbetade utomhus. Storbritannien förlorade uppskattningsvis 20 000 människor till följd av föroreningarna från utbrottet.
Konsekvenserna blev ännu mer dramatiska i Frankrike. Effekten på landets klimat orsakade svältkatastrofer så svåra att Lakiutbrottet 1784 ofta anses vara en av de utlösande faktorerna bakom franska revolutionen.
I Egypten sänkte utbrottet temperaturen, vilket ledde till utebliven nederbörd, en uttorkad Nilen och att en sjättedel av landets befolkning gick förlorad, enligt denna studie från 2006.
Sammanfattningsvis orsakade Lakiutbrottet omfattande svält och klimatproblem och kan ha bidragit till miljontals dödsfall, även om det exakta antalet är osäkert och omdebatterat.
Heimaeyutbrottet på Vestmannaöarna 1973
Vestmannaöarna är en vulkanisk ögrupp där Heimaey är den enda bebodda ön. Vid tiden för utbrottet bodde 5 200 personer där.
Tidigt på morgonen den 22 januari 1973 öppnade sig en spricka i utkanten av staden och slingrade sig rakt genom centrum, slet upp vägar och slukade hundratals byggnader i flytande lava.
Trots att utbrottet skedde mitt i natten under vintern gick evakueringen av ön snabbt och effektivt. Med befolkningen i säkerhet på fastlandet samarbetade isländska räddningsteam med amerikanska trupper stationerade i landet för att minimera skadorna.
Genom att ständigt pumpa havsvatten på lavan lyckades de styra om flödet från många hus. Detta saktade ner lavan och hindrade den från att stänga hamnen, vilket annars hade slagit ut öns ekonomi för alltid.
Trots att nästan 400 hem förstördes och öns infrastruktur skadades svårt, omkom endast en person under Heimaeyutbrottet.
Idag är staden återuppbyggd och ett centrum för turister som vill uppleva valsafari eller lunnefågelskådning eller lära sig mer om utbrottets historia. Du kan välja bland fina boenden på Vestmannaöarna och njuta av allt öarna har att erbjuda.
Hur ofta sker vulkanutbrott på Island?
Vulkanutbrott på Island är relativt regelbundna men ändå oförutsägbara. Historiskt sett sker ett utbrott i genomsnitt vartannat till vart tredje år, men både perioder av intensiv aktivitet och längre lugna perioder förekommer. Sedan 2021 har Reykjaneshalvön haft ovanligt många utbrott jämfört med 1900-talets genomsnitt.
Före Litli-Hrutur och Fagradalsfjall var det senaste kända utbrottet på Island Holuhraunvulkanen i höglandet 2014.
Grimsvotnvulkanen hade ett kort utbrott 2011 och, mer känt, orsakade Eyjafjallajokullvulkanen stora reseproblem 2010.
Ordet "känt" används eftersom det har förekommit flera misstänkta subglaciala vulkanhändelser på olika platser runt om på ön som inte brutit igenom isen. Exempel är aktivitet vid Katla 2017 och ett subglacialt utbrott vid Hamarinn 2011.
Hur farliga är vulkanutbrott på Island?
Även om förutsägelse och hantering av isländska vulkanutbrott har förbättrats finns det fortfarande vissa risker som resenärer bör känna till vid ett utbrott:
-
Om ett utbrott sker under din vistelse är det viktigt att hålla koll på vindriktningen. Även ett utbrott i höglandet kan påverka luftkvaliteten i Reykjavik om vinden ligger fel, vilket kan orsaka andningsproblem hos barn, äldre och känsliga personer.
-
Det rekommenderas att man stannar inomhus med fönstren stängda när halterna av giftiga ämnen är höga. Du hittar varningar om utbrott och luftkvalitet på Islands väderhemsida. För resevarningar och avstängningar, följ även myndigheternas officiella information.
Risken att dö av vulkanutbrott på Island
De svarta sandvidderna på Skeidararsandur, nära Skaftafell nationalpark, formas av glaciärfloder från Vatnajokullglaciären.
Risken för att människor omkommer vid vulkanutbrott på Island är idag mycket liten. Seismiska stationer runt om i landet är mycket bra på att förutsäga utbrott. Om en stor vulkan som Katla eller Askja visar tecken på aktivitet spärras områdena snabbt av och övervakas noggrant.
De flesta samhällen ligger långt från aktiva vulkaner tack vare de första bosättarnas goda omdöme. Till exempel finns det få samhällen längs sydkusten eftersom stora vulkaner som Katla och Eyjafjallajokull ligger i närheten.
Eftersom båda dessa toppar ligger under glaciärer kan utbrott orsaka enorma glaciärfloder som sveper bort allt mellan vulkanen och havet. Det är därför stora delar av södra Island ser ut som en svart sandöken.
Risken för glaciärfloder – Jokulhlaups
Rester av en stålbro som förstördes av en glaciärflod 1996, med Skaftafell nationalpark i bakgrunden.
Dessa glaciärfloder (eller "jokulhlaups" som de kallas både på isländska och engelska) är fortfarande en av de farligaste aspekterna av Islands vulkaner på grund av deras oförutsägbarhet. Subglaciala utbrott kan ske utan att någon märker det, och plötsliga översvämningar kan inträffa utan förvarning.
Vetenskapen utvecklas ständigt och experter kan nu övervaka och agera vid potentiella jokulhlaups mer effektivt. I juli 2024 rev en glaciärflod från Myrdalsjokullglaciären upp en del av Islands Ringväg, men tack vare snabba reparationer var vägen återställd inom två dagar.
Detta påminner om varför man aldrig ska köra på avstängda vägar, även på sommaren när inga omedelbara faror syns. Förhållandena kan ändras snabbt och avstängningar finns där för din säkerhet.
Även om de flesta vulkaner ligger långt från befolkade områden kan det oväntade ändå hända. När det har skett har Islands krisberedskap varit mycket effektiv, som vid evakueringen efter utbrottet på Heimaey 1973.
Större konsekvenser av vulkanutbrott på Island
Även om risken för människoliv vid ett isländskt utbrott är mycket låg kan de större konsekvenserna ändå bli enorma. Utbrott på Island är världshändelser som kan få dramatiska följder, även långt bort från ön.
De ämnen som kommer upp ur jordens inre vid dessa utbrott kan förgifta grödor och boskap och slå hårt mot dem som lever av jorden.
Holuhraunvulkanen anklagades för massdöd av tusentals får över hela landet 2015, en händelse som allvarligt hotade många isländska bönders försörjning.
Askregnet från Islands vulkaner kan också orsaka stora problem. När Eyjafjallajokullvulkanen fick utbrott 2010 stod flygtrafiken stilla över hela Europa, vilket fick märkbara ekonomiska konsekvenser.
Detta var dock en relativt liten konsekvens jämfört med tidigare askmoln.
Vilket var Islands värsta utbrott?
Det mest katastrofala utbrottet på Island sett till människoliv var utan tvekan Lakiutbrottet 1783–1784 som nämnts ovan. Det påverkade klimatet och höll på att slita sönder hela Island.
På grund av de enorma mängderna aska blev grödorna i hela landet oätliga och floderna förgiftades. Hälften av boskapen dog och en tredjedel av islänningarna miste livet i den svältkatastrof som kallas "mistsvårigheterna" eller "moduhardindin" på isländska.
Under de följande decennierna lämnade ytterligare en tredjedel landet, de flesta emigrerade till Nordamerika i hopp om ett bättre liv långt från vad som såg ut att vara en döende ö.
Hur använder Island sina vulkaner?
Även om hotet om utbrott och oro för konsekvenserna alltid finns i det isländska medvetandet, skulle Island inte vara hälften så utvecklat utan sina vulkansystem och geotermiska energi.
Geotermisk energi från isländska vulkaner
Stora delar av Islands ekonomi och infrastruktur bygger på de geotermiska krafter som finns här. Nästan allt varmvatten i landet pumpas direkt från jorden till kranar och element, vilket ger billig och miljövänlig uppvärmning.
Grönsaker, frukt och örter odlas året runt i uppvärmda växthus, vilket ger färska råvaror även mitt i vintern.
Island producerar också cirka 30 % av sin el i geotermiska kraftverk. Resten är vattenkraft, vilket gör Island till ett av världens få länder som nästan helt använder förnybar el.
Det betyder dock inte att potentialen i de isländska vulkanerna alltid används till det bästa. Tung industri, särskilt aluminiumsmältning, ökar långsamt på Island när utländska aktörer ser möjligheterna i denna enorma, ständigt flödande värmekälla.
Vulkanturism på Island
Många menar att utbrottet vid Eyjafjallajokull 2010 lade grunden för Islands turistboom, även om det lamslog flygtrafiken då.
När vulkanens namn snurrade till det för nyhetsuppläsare världen över fick miljontals människor se bilder av Island när det är som mest rått, dramatiskt och vackert – och blev inspirerade att själva uppleva det.
Det är därför inte konstigt att en stor del av turistnäringen bygger på att utforska vulkaner och vulkaniska områden. Dessa utflykter finns i många olika former.
Äventyrsturer till Islands vulkaner
Vissa turer, som Askja Caldera och Viti-kratern 4x4-tur, tar dig till kratrar i norra Island där du kan lära dig mer om vad som händer vid vulkanutbrott.
Samtidigt ger denna 1-timmes flygtur dig möjlighet att se Grimsvotnkratern under den mäktiga Vatnajokullglaciären från ovan.
Turer där du går in i en vulkan
På denna tur in i Thrihnukagigurvulkanen får du åka hiss ner i en vilande vulkans enorma, färgstarka magmakammare. Det är extremt ovanligt att vulkaner svalnar på ett sätt som gör detta möjligt, så det är verkligen en unik upplevelse.
De allra flesta turer på Island inkluderar vulkaner – landet har så många att de är omöjliga att undvika. Alla turer på Snaefellsneshalvön sker till exempel i skuggan av den magnifika Snaefellsjokullvulkanen.
På turer runt Myvatn får du se delar av Krafla-vulkansystemet, och vandringsturer i höglandet tar dig till ännu fler vulkaniska områden.
12-timmarsvandringen över Fimmvorouhals går genom lavafältet från det senaste utbrottet vid Eyjafjallajokull. Här hittar du två av Islands nyaste kratrar, Magnikratern och Modikratern.
Livekamera och direktsändning från Islands vulkaner
Du kan följa direktsändningar från flera av Islands vulkaner online, direkt hemifrån. Alla är inte live just nu, men här är några du kan se för tillfället:
Framtiden för vulkanerna på Island
Islands vulkaner är fortsatt aktiva, särskilt på Reykjaneshalvön. Efter cirka 800 års vila har området gått in i en ny era av utbrott som kan pågå i decennier framöver.
Besökare kan uppleva denna otroliga naturkraft på nära håll genom vulkanturer, där nya turer tillkommer varje år och erbjuder ett säkert och guidat sätt att utforska färska lavafält och lära sig mer om öns ständigt föränderliga geologi.
Vulkanturismen på Island bjuder på några av landets mest minnesvärda upplevelser. Har du själv utforskat Islands vulkaner? Dela gärna dina bästa minnen i kommentarerna nedan.
I was the Content Manager at Guide to Iceland from 2013 to 2018, and now run the creative studio Huldufugl while working as a freelance writer. I’m passionate about storytelling, Icelandic culture, and creating thoughtful experiences through words and visuals.
