En komplett guide till vulkaner på Island

Hur många vulkaner finns det på Island? Hur ofta får de utbrott? Hur stor är risken för att en isländsk vulkan får utbrott under din semester? Är de säkra att besöka? Fortsätt läsa för att få den bästa guiden till vulkaner på Island.

• Följ med in i en magmakammare under en vulkantur till Þríhnúkagígur  
• Upplev Islands stora mångfald med detta 7-dagars sommarpaket | Inuti en vulkan och besök vid issjön Jökulsárlón
• Upplev eld och is med detta 3-i-1-paket med rabatt på aktiviteter | Snöskoter, glaciärvandring och inuti en vulkan

Island, landet av is och eld, är ett naturligt underland där glaciärernas fryskrafter och det arktiska vädret hela tiden kämpar mot jordens explosiva värme. Resultatet är en värld med dramatiska kontraster i ett särpräglat landskap som har en helt unik skönhet.

Inget av detta skulle vara möjligt utan Islands vulkaner. Kanske mer än någon annan kraft är det de som definierar landets natur och skapar oändliga fält med mossbelagd lava, svepande slätter med svart sand, taggiga toppar och enorma kratrar.

De vulkaniska krafterna under jordens yta skapar också några av landets mest populära underverk, till exempel de naturligt förekommande varma källorna och de explosiva gejsrarna. Det finns ännu mer som är följderna av tidigare utbrott, till exempel slingrande lavagrottor och klippor som definieras av sexkantiga basaltpelare.

Tusentals människor kommer till Island för att bevittna landets vulkaner och underverken de har skapat (och fortsätter att skapa). Under utbrotten är det ännu fler som skyndar hit för att få chansen att se ett av jordens mest dramatiska och vackra fenomen. Med tanke på hur viktiga de är för den isländska naturen, industrin och karaktären har vi därför sammanställt den bästa guiden till vulkaner på Island för att besvara alla frågor du kan tänkas ha om dessa eldkrafter.

• Hitta rundturer där du kör själv här

Hur många vulkaner finns det på Island?         

Det finns cirka 130 vulkaner på Island, både aktiva och inaktiva. Det finns cirka 30 aktiva vulkaniska system under ön, i alla delar av landet förutom Västfjordarna.

Anledningen till att Västfjordarna inte längre har någon aktivitet är att det är den äldsta delen av Islands landmassa. Denna landmassa bildades för cirka 16 miljoner år sedan och har sedan dess skjutits bort från den Mittatlantiska ryggen. På grund av detta är Västfjordarna den enda delen av landet som måste värma sitt vatten med el, i stället för att använda geotermiskt uppvärmt vatten.

• Hitta turer till Västfjordarna här

Varför är vulkanaktiviteten så stor på Island?         

Den vulkaniska aktiviteten på Island beror på att landet ligger tvärs över den Mittatlantiska ryggen. Den här ryggen skiljer de nordamerikanska och eurasiska kontinentalplattorna åt, och Island är en av få platser på jorden där man kan se detta på land.

Dessa kontinentalplattor är divergerande, vilket betyder att de dras ifrån varandra. När de gör det stiger magma upp från manteln för att fylla utrymmet mellan dem, vilket ger vulkanutbrott. Det sker längs hela klyftans längd, vilket man kan se på andra vulkaniska öar, t.ex. Azorerna och St. Helena.

Den Mittatlantiska ryggen löper genom hela Island, vilket betyder att en stor del av landet faktiskt ligger på den nordamerikanska kontinenten. Det finns många platser i landet där du kan bevittna delar av ryggen, t.ex. Reykjaneshalvön och sjön Mývatn, men Þingvellir är den bästa platsen. Här kan du stå i en dal mellan plattorna och tydligt se kontinenternas väggar på motsatta sidor av nationalparken.

Till följd av att plattorna rör sig ifrån varandra blir den här dalen cirka 2,5 centimeter bredare varje år.

• Besök Þingvellir på en tur runt Gyllene cirkeln här

Hur ofta förekommer vulkanutbrott på Island?        

Vulkanutbrott på Island är oförutsägbara men förekommer relativt regelbundet. Sedan 1800-talets början har inte ett decennium gått utan ett utbrott i någon av vulkanerna, men det är ganska slumpmässigt huruvida de får utbrott tätt inpå varandra eller med längre mellanrum.

Det senaste kända utbrottet på Island var Holuhraun på höglandet 2014. Vulkanen Grímsfjall hade ett kort utbrott 2011 och mer välbekant är Eyjafjallajökull, som orsakade stora problem 2010. Orsaken till att man använder ordet ”känt” är att det har skett flera misstänkta subglaciala vulkanutbrott på olika platser i landet som inte har brutit igenom isen, till exempel Katla 2017 och Hamarinn 2011.

• Se även: 15 otroliga foton av vulkanen Holuhraun

Hur farliga är vulkanutbrott på Island? 

Hotet mot människoliv under vulkanutbrott på Island är idag minimalt. Seismiska stationer runt om i landet gör ett utmärkt arbete med att förutsäga utbrott. Om en stor vulkan som Katla eller Askja visar tecken på att börja mullra begränsar man åtkomsten till området och det övervakas noggrant.

De flesta aktiva vulkanerna ligger långt från städerna, tack vare tidiga bosättare. Islands sydkust har till exempel mycket få städer och byar på grund av att stora vulkaner som Katla och Eyjafjallajökull ligger precis norröver. Eftersom båda dessa toppar finns under glaciärer kan utbrotten från dem orsaka enorma glaciäröversvämningar som utplånar allt mellan dem och havet.

Det är detta som gör att stora områden av de södra delarna ser ut som en svart sandöken, eftersom det är en glaciärutloppsslätt.

• Hitta turer till sydkusten här

De här glaciäröversvämningar, eller jökellopp som de kallas, är fortfarande en av de farligaste delarna av Islands vulkaner, eftersom de är så oförutsägbara. Som vi nämnde ovan kan subglaciala utbrott inträffa utan att någon vet om det och dessa snabba flöden kan därför ske till synes utan varning.

Vetenskapen förbättras naturligtvis hela tiden, så idag kan områden utrymmas och övervakas om man misstänker ett jökellopp. Det är därför självklart och nödvändigt att aldrig köra på avstängda vägar, även om det är sommar och det inte verkar finnas några faror framöver.

Även om de flesta vulkanerna ligger långt från tätbefolkade områden kan det oväntade ändå inträffa. När det har hänt har ändå Islands nödåtgärder varit oerhört effektiva. Ett exempel är utbrottet på Hemön i Västmannaöarna 1973.

• Se även: De 5 bästa öarna på Island

Västmannaöarna är en vulkanisk skärgård, där Hemön är den enda bebodda ön. Vid utbrottet bodde 5 200 människor där. Tidigt på morgonen 22 januari öppnade sig en spricka i stadens utkant som löpte rakt genom dess centrum, slet isär vägar och slukade hundratals byggnader i den framvällande lavan.

Trots att det hände mitt i natten på vintern skedde evakueringen av ön snabbt och effektivt. När befolkningen var i säkerhet på fastlandet arbetade Islands räddningsteam med de amerikanska trupperna som var baserade i landet för att minimera skadorna.

Genom att hela tiden pumpa havsvatten på lavaflödet lyckades de inte bara leda bort det från många av husen, utan även förhindra att hamnen stängdes, vilket skulle ha haft en varaktig negativ effekt på öns ekonomi.

Även om nästan 400 hem förstördes och öns infrastruktur skadades kraftigt var det bara en person som förlorade livet till följd av utbrottet på Hemön. Idag har staden byggts upp igen och är ett centrum för turister som vill åka på val- eller lunnefågelskådning, eller bara lära sig om denna fascinerande händelse.

• Hitta turer till Västmannaöarna här

Även om prognoserna och responsen på isländska vulkanutbrott har blivit mycket bra, förekommer det fortfarande vissa faror i samband med utbrott som resenärer bör vara medvetna om. Om ett utbrott inträffar på Island under din vistelse är det viktigt att vara uppmärksam på vindriktningen. Till och med ett utbrott på höglandet kan påverka luftkvaliteten i Reykjavik om vindarna är ogynnsamma. Det kan orsaka andningsproblem hos unga, äldre och personer som har problem med andningsvägarna.

Man rekommenderar ofta att människor stannar inomhus med fönstren stängda under de dagar då halten av giftiga ämnen är särskilt hög.

Du kan se varningar om utbrott och luftkvalitet på den isländska väderwebbplatsen.

Även om risken för människoliv är mycket låg under ett isländskt utbrott kan utbrotten ändå få stora konsekvenser. Utbrott på Island är stora världshändelser som kan ha dramatiska följder, till och med hundratals kilometer bort.

De ämnen som kommer upp ur jordens inre under dessa utbrott kan exempelvis förgifta grödor och boskap. Det kan orsaka stora problem för dem försörjer sig på jordbruk. Holuhraun ansågs vara orsaken till att tusentals får över hela landet dog 2015, vilket var ett allvarligt hot mot försörjningen för många isländska jordbrukare.

Askmoln som Islands vulkaner avger kan också orsaka förödelse. Det kunde man se under Eyjafjallajökulls utbrott 2010 då flyg stoppades i Europa, vilket orsakade märkbar skada på ekonomin. Det här var dock en relativt liten konsekvens jämfört med tidigare askmoln. Lakis utbrott 1784 gav till exempel upphov till ett som var mycket mer katastrofalt.

Det löpte tvärs över Europa och orsakade tät dimma som fick hamnar att stängas, vilket ledde till svår matbrist. Askmolnet gav också upphov till höga temperaturer, som gjorde att de flesta livsmedel härsknade fort. Det förgiftade även människor som arbetade utomhus. I Storbritannien, en av Islands närmaste grannar, förlorade uppskattningsvis 23 000 människor livet till följd av gaserna.

Konsekvenserna blev ännu mer dramatiska i Frankrike. Där orsakade dess inverkan på landets klimat en hungersnöd som var så fruktansvärd att många historiker anser att Laki var en av de utlösande faktorerna bakom den franska revolutionen. I Egypten sänkte i stället utbrottet temperaturen, vilket ledde till torka, en uttorkad Nilen och att en sjättedel av landets befolkning avled.

Sammantaget dog upp till sex miljoner människor till följd av Laki.

Vilket var Islands värsta utbrott?       

Det mest katastrofala isländska utbrottet när det gäller människoliv var utan tvekan Lakis utbrott 1784, som vi nämnde tidigare. Det påverkade inte bara jordens klimat och hälsotillstånd, det slet dessutom nästan isär Island.

På grund av den stora mängden aska blev grödor över hela landet oätliga och floderna förgiftades. Hälften av all boskap utplånades och en tredjedel av islänningarna förlorade livet under den efterföljande hungersnöden. Ytterligare en tredjedel lämnade landet, varav de flesta emigrerade till Nordamerika i hopp om ett nytt blomstrande liv långt ifrån det som verkade vara en döende ö.

• Se även: Islands historia

Hur använder Island sina vulkaner? 

Trots att hotet om ett utbrott och oro för dess konsekvenser är ständigt närvarande i det isländska psyket, skulle Island inte vara ens i närheten av det land det är idag utan vulkansystemen och deras geotermiska energi.

En stor del av Islands ekonomi och infrastruktur förlitar sig på de geotermiska krafterna. Största delen av landets varmvatten pumpas direkt från jorden till människors kranar och element, vilket ger billig och miljövänlig uppvärmning. Grönsaker, frukt och örter odlas året runt i växthus, vilket möjliggör färska varor även på vintern.

Island producerar också cirka 30 % av sin el vid geotermiska kraftverk. Eftersom resten produceras hydroelektriskt är Island ett av få länder i världen som nästan helt använder förnybara energikällor. Det betyder dock inte att de isländska vulkanernas potential alltid utnyttjas i goda syften. Tung industri, särskilt utvinning av aluminium, ökar i långsam takt på Island eftersom utländska intressen ser potentialen i en så stor och frikostig värmekälla.

• Se även: Oro för Islands miljö

Islands turistnäring är förstås också starkt beroende av vulkanerna, för när allt kommer omkring kan man inte vara ”landet av is och eld” utan att båda krafterna finns.

Vulkanturism på Island      

Många säger att Eyjafjallajökulls utbrott 2010 är en anledning till att turismen på Island har fått ett uppsving på senare tid. Samtidigt som nyhetsuppläsare världen över snubblade på vulkanens namn såg miljontals människor bilder av det här landet när det var som råast, mest dramatiskt och vackrast, och de ville gärna se det på närmare håll.

Det är därför inte så konstigt att en stor del av turistindustrin är uppbyggd kring att utforska vulkaner och vulkanregioner. Det finns många varianter av de här utflykterna. En del är helt enkelt guidade sightseeingturer, t.ex. denna resa runt Reykjaneshalvön där du får höra lokala berättelser om regionen, medan andra innebär mer äventyr.

Den här turen med superjeep tar med dig till några av kratrarna på norra Island från byn Húsavík och omfattar utforskning av grottor, så att du kan lära dig ännu mer om processerna under vulkanutbrott. Den här flygturen ger dig i stället möjlighet att se kratern Grímsvötn under den enorma glaciären Vatnajökull ur ett helt unikt luftperspektiv.

Den mest unika av alla vulkanturer på Island är däremot en som inte finns i något annat land: på turen Inuti vulkanen tar en hiss dig ner i en vilande vulkan till den enorma magmakammaren med alla sina färger. Det är otroligt sällsynt att vulkaner svalnar på ett sätt som gör detta möjligt, vilket ger en unik möjlighet att se Islands natur när den är som mest magnifik.

Det är dock värt att komma ihåg att de allra flesta turer på Island omfattar vulkaner på ett eller annat sätt. Landet har så många att de helt enkelt inte går att undvika. Alla turer till Snæfellsnes utförs exempelvis i skuggan av den ståtliga vulkanen Snæfellsjökull. Under alla utflykter omkring sjön Mývatn kan du se delar av Krafla-systemet, och på vandringar i höglandet får du uppleva ännu fler.

Särskilt anmärkningsvärd är Fimmvorðuháls vandringsled, som löper genom lavan från Eyjafjallajökulls senaste utbrott. Här finns de två nyaste kratrarna på Island, Magni och Móði.

Även om det inte sker några utbrott på Island för tillfället, kommer många arrangörer att anpassa sina turer så fort ett börjar. Håll utkik efter turer med superjeep, flygplan och helikopter om en av Islands vulkaner får ett utbrott och du gärna vill se flödande lava.

De nio mest kända vulkanerna på Island