Jul på Island|Den ultimata guiden till jultraditioner, mat och mycket mer!

• Läs mer: Isländsk litteratur för nybörjare

Den isländska nationen är främst protestantisk, men det bor också ateister, muslimer och människor från alla religioner här. På Island  finns också den fornnordiska religionen som hyllar de gamla nordiska gudarnas traditioner. Det ”officiella” julfirandet startar exakt klockan 18.00 på julafton den 24 december. Då sänder nationell TV ringande kyrkklockor på radion och önskar alla islänningar god jul.

Julafton på Island

Dagen innan julafton anordnas julmässan St. Thorlac  som firar skyddshelgonet Thorlak Thorhallson på Island, även om Island inte längre är katolskt. Folk samlas på familjeträffar och äter inlagd fisk och gröt. Ibland har man gömt en mandel i gröten, och den som hittar den vinner ett pris.

Hur är julen på Island egentligen? De flesta islänningar tillbringar julafton med att äta imponerande, hemlagade rätter med familjen. Efter middagen är det dags att öppna julklapparna.

När julklapparna är öppnade går en del på midnattsmässa och träffar grannar och vänner, andra stannar hemma och använder sina julklappar, kanske läser en bok eller spelar kort samtidigt som de äter chokladbitar och andra tilltugg.

Det är vanligt att ge ljus och spelkort i julklapp, men nu för tiden är det nästan garanterat att varje person får minst en bok eftersom islänningarna älskar böcker, särskilt att köpa under julhelgen! 

Juldagen och annandagen på Island

Juldagen på Island tillbringas med familjen. Alla kopplar av, äter god mat, spelar brädspel, ser på film och har stora släktträffar. Då tar man med goda kakor och isländska julbakelser. Annandagen 26 december (annar i jolum) är i stort sett likadan, förutom att den inte är lika uppstyrd och traditionell som de andra juldagarna. En del går ut och festar på kvällen och träffar sina vänner eftersom barerna har öppet till sent. 

• Se även: Nattlivet i Reykjavik

Jultraditioner och julmat på Island

Islänningarna älskar julen och har många olika traditioner! Många anser att julen startar fyra söndagar innan julafton, alltså den första advent. En viktig jultradition är att tända adventsljusen på Island, som görs på följande vis:

• Gör en krans av grankvistar, löv, bär och kottar (du kan egentligen välja vad du än vill, det finns inga regler).
• Sätt fyra ljus i kransen
• Den första söndagen i advent är det dags att tända det första ljuset. Den andra söndagen ska du tända det första och andra ljuset, och så vidare. Det resulterar i ljus i olika längd.

Foto från Wikmedia, Creative Commons av Surya Mjöll. Inga ändringar gjorda.

En annan jultradition på Island är att klippa ut små mönster i ett tunt och krispigt bröd som kallas "laufabröd" eller "lövbröd". Brödet kallas så, inte för att det är gjort av löv, utan på grund av mönstren i brödet som ser ut som små blad.

Degen är extremt tunn och rund, som en pannkaka. Efter att man skurit ut de fina mönstren ska det stekas och serveras med smör. Texturen påminner lite om papadam, även om det smakar annorlunda.

Varför firar islänningar jul den 24 december?

När islänningar pratar om jul brukar de oftast mena den 24 december. Det isländska namnet är "Adfangadagur". Anledningen till att islänningar firar den 24 beror på den gamla isländska kalendern där varje dag börjar med solnedgången. Solen går ner den 24, runt 18, och enligt den gamla kalendern är det då juldagen och Yule-firandet börjar.

Den 23 december är butikerna öppna sent, vanligtvis till 22 eller midnatt. Barerna är öppna till klockan 01 (precis som vanligt) och folk gillar att klä sig fint och röra sig in mot stan för att möta vänner.

Några väljer att handla julklappar i sista minuten och kan ibland vänta med att köpa den viktigaste gåvan tills ikväll. Alla som bor här kommer förmodligen att möta vänner denna kväll och gå till en bar eller ett kafé för en öl eller en varm kopp choklad. Yule-tomtarna vandrar runt och hälsar god jul (eller busar med folk) och deras hemska mor Gryla kanske dyker upp i egen hög person.

Det är också en tradition att åka ner till centrum för att vara med på Thorlacs-mässan, något många ser fram emot!

Julmat på Island

Foto från Wikimedia, Creative Commons av Janet Hudson. Ej redigerad.

Mat är en stor del av den isländska jultraditionen.  Du kan utforska det isländska köket på de många matrundturer som finns i Reykjavik.

Sötsaker är ett viktigt inslag på det isländska julbordet. En av de populäraste julbakelserna på Island är "Sara" som är ganska avancerad att göra. Denna kexbaserade mandelmacaron är fylld med chokladkräm och doppad i choklad. Bakelsen är uppkallad efter Sarah Bernhardt, den berömda franska skådespelerskan.

Kakorna är dock danska, eftersom den danska konditorn Johannes Steen skapade dem inför Sarah Bernhardts ankomst till Danmark när hennes memoarer skulle publiceras på danska 1911. Det bästa med traditionen är att bakelserna smakar underbart gott. De är som allra bäst när de är en aning frusna.

Foto av Dario Mingarelli

På Island erbjuds det en mängd olika godsaker och bakverk i bagerier, butiker och hemma hos folk. Folk bakar också pepparkakor, chokladkakor, lakritstoppar och godis.

Det skiljer sig mellan olika hem hur mycket energi som läggs på bakningen. Vissa börjar baka flera sorters kakor i början av december eller till och med ännu tidigare. Andra tar det lite lugnare och köper kakorna i butiker.

Julmiddag på Island

På Island serveras ett flertal traditionella julrätter som laufabröd, rocka och risgrynsgröt. Några äts på julafton, andra på juldagen och nyårsafton och de flesta personer äter alla eller ett par av rätterna.

Hangikjöt, hängt kött, är den vanligaste rätten. Den består av rökt lamm som är ganska salt och har en kraftfull smak. Hangikjöt serveras varmt eller kallt och oftast tillsammans med laufabraud, en vit potatissås som kallas uppstúfur, ärtor, rödkål och en alkoholfri dryck som kallas julöl (jólaöl) och är en blandning av apelsinläsken Appelsín och malt.

Foto från Wikimedia Creative Commons av Martin Sönderlev Christensen. Ej redigerad.

"Hamborgarhryggur" är en annan vanlig maträtt på Island och påminner om stek. Saltet i köttet balanseras med en söt glaze. Den serveras också med karamelliserad potatis, inlagd rödlök och grönsaker. 

Vilt som renkött och fjällripa är också populärt. Renar finns bara på östra Island, men ripa – eller rjúpa' på isländska – finns över hela landet och är det mest populära viltköttet. Endast ett begränsat antal ripor får skjutas varje år och för vissa blir det ingen riktig jul utan denna maträtt.

Mindre vanliga - men forfarande populära - rätter är kalkon, fina styckdetaljer av nöt, gås och lyxig fisk och skaldjur som lax och isländska havskräftor. Skaldjurssoppa eller hummersoppa är också populär som förrätt eller varmrätt. 

Om du besöker en julbuffé på Island kan du smaka på hangikjöt, gravlax, laufabrauð, flatkökur och olika sorters sill.

De 13 isländska Yule-tomtarna

Illustration av Haukur Valdemar Pálsson

Vad heter jultomte på isländska? Det korta svaret är: det finns ingen! Det finns i stället 13 isländska yule-tomtar (som kallas jólasveinar på isländska) och de har alla sina egna namn och personligheter. De isländska yule-tomtarna bor på Höglandet med sina trollföräldrar Grýla och Leppaludi och deras stora svarta katt, som kort och gott heter Julkatten (jólakötturinn). 

Modern Gryla är ett stort och väldigt otäckt troll. Hennes favoritmat är stygga barn som hon kokar i en stor gryta. 

Leppalúdi är fadern. Han är inte särskilt intresserad av att äta barn, faktum är att han är en ganska oduglig karl. Han  gör i princip allt Grýla säger åt honom, så det är oftast han som hämtar de stygga barnen som sedan hamnar i hennes gryta.

Julkatten älskar också smaken av människor, oavsett om de varit stygga eller inte. De enda människor katten vill äta varje år är dock de som inte fick några nya kläder innan jul. Så om du inte vill att dina nära och kära ska bli uppätna av en gigantisk trollkatt på Island är det bäst att åtminstone ge dem ett par strumpor! 

Varje år står det en stor figur av Julkatten på Laekjartorget i centrala Reykjavik. Du kan se den på bilden nedan, men den är verkligen värd att se på riktigt.

Foto av TKSnaevarr, från Wikimedia Creative Commons

Gryla och Leppaludi har 13 söner, de isländska jultomtarna. De är alla ganska stygga även om de blivit lite snällare under åren och har börjat dela ut julklappar i barnens skor om de lämnar dem på fönsterbrädet varje kväll. Om du inte har varit snäll kan du få en rutten potatis.

Varför firas 13 dagars jul på Island?

13 dagar före julafton (på natten den 11 december) kommer den första jultomten Stekkjastaur. Han har ett träben och gillar att skrämma böndernas får.

Nästa dag, 12 dagar innan julafton kommer Giljagaur som stjäl mjöl från kossornas juver!

Illustration av Haukur Valdimar Pálsson

Därefter anländer Stúfur, Knubbis, som är kortast av dem alla. Och så där fortsätter det varje kväll. I tur och ordning efter Stúfur anländer slevslickaren Tvörusleikir, grytslickaren Pottaskefill, skålslickaren Askasleikir, dörrsmällaren Hurdaskellir, skyrslickaren Skyrgámur, korvtjuven Bjúgnakraekir, fönstertittaren Gluggagaegir, dörrsniffaren Gáttatefur och sist av alla anländer vaxljustiggaren Kertasníkir.

Efter den 24 december vänder jultomtarna hemåt en efter en. Den tomte som anlände först, Stekkjastaur, lämnar på juldagen och därefter lämnar de andra tomtarna i tur och ordning tills de alla nått Höglandet igen och julen officiellt är slut. Den dagen kallas för Þrettándinn och är motsvarigheten till trettondagen. Det är då Ljustiggaren slutligen åker hem.

På trettondagen är det tradition att tända stora brasor runt om i landet och ibland ser man en parad med troll, älvor och andra varelser på gatorna. Många passar på att äta resterna från julbordet och tända sina överblivna fyrverkerier från nyårsafton.

Vi hoppas att du tyckt att det har varit kul att lära dig mer om julen på Island! God jul och gott nytt år – gleðileg jól og farsælt komandi ár!