
Skogar på Island är kanske det sista du förväntar dig mellan glaciärer och vulkaner, men de gröna områdena är väl värda ett besök. Efter att en gång ha kalhuggits och utarmats av erosion och avskogning håller landet långsamt på att återställa sina skogar. Läs vidare för att planera ditt besök.
Många av skogarna är lättillgängliga med bil och passar utmärkt som stopp på självkörarturer som tar dig bort från huvudvägarna. De är vanligast på östra och norra Island, där inhemsk björk och införda trädarter trivs.
Därför kan du lita på vårt innehåll
Guide to Iceland är Islands mest betrodda reseplattform och hjälper miljontals besökare varje år. Allt vårt innehåll skrivs och granskas av lokala experter med djup kännedom om Island. Du kan lita på att våra reseråd är korrekta, aktuella och tillförlitliga.
I öster ligger Hallormsstadaskogur, en av Islands största skogar, nära vägar som används av vissa turer till Östfjordarna. I norr passerar turer längs Diamantcirkeln nära Asbyrgi Canyon och Vaglaskogur, där markerade leder erbjuder kortare promenader och guidad vandring.
Mindre skogar finns utspridda på södra och västra Island, ofta nära geotermiska områden, floder eller jordbruksmark. Bland dem finns björkdungar som Skogarreitur och återbeskogade områden som Thjorsardalur, Selskogur och Vatnshornsskogur. Thorsmork, en skogsklädd dal mellan glaciärer, kan besökas på en flerdagstur genom den isländska landsbygden.
Läs vidare för att upptäcka mer om Islands skogar, deras unika särdrag och hur du kan uppleva dem under din resa.
Det viktigaste att veta
-
Islands skogar är små men växer: Björkskogar är vanligast, och återbeskogningen i områden som Hallormsstadaskogur (Islands största skog) och Thorsmork ökar stadigt trädens utbredning.
-
De första bosättarna orsakade avskogningen: När vikingarna kom för över 1 000 år sedan var upp till 40 procent av Island täckt av björkskog. Träd höggs ner till ved och betesmark, vilket gjorde landet nästan trädlöst i århundraden.
-
Arbetet med att återbeskoga landet fortsätter: Sedan början av 1900-talet har staten och miljöorganisationer planterat träd för att motverka jorderosion och återställa förlorade skogar. Här ingår tåliga, icke-inhemska arter som sitkagran, contortatall och lärk.
-
De bästa skogarna för besökare: För grönska kan du bege dig till Hallormsstadaskogur på östra Island, Thorsmorkdalen på södra höglandet och naturreservatet Heidmork nära Reykjavik. Alla har vandringsleder, campingplatser och ett rikt fågelliv.
-
Skogarna bidrar i kampen mot klimatförändringarna: När Island strävar efter klimatneutralitet spelar träden en viktig roll för kolinlagringen, vilket gör återbeskogning till en central del av landets miljöstrategi.
Islands ursprungliga skogar
Island har en rik skogshistoria. Träd från varmare klimat, som sequoia och magnolia, växte en gång här tillsammans med bokskogar. Därefter kom köldtåliga arter som tall, gran och al, följda av björk, rönn och asp.
När bosättningen började för omkring 1 150 år sedan täckte björkskogar och videbuskage upp till 40 procent av landytan. Inom några århundraden hade betesmarker, karg jord och ungt gräs ersatt skogarna – ett av de allvarligaste fallen av avskogning som dokumenterats.
Islands avskogning
Hur kunde Islands skogar försvinna på mindre än 300 år? Ett svalare klimat under den lilla istiden, vulkanutbrott och kalla vindar spelade alla en roll, men bara en mindre sådan. Den verkliga orsaken var människans bosättning.
För de första bosättarna var ved ett nödvändigt bränsle för att överleva de kalla isländska vintrarna, och trä behövdes för att bygga hus, båtar och stängsel. Den största orsaken var dock att skogen inte kunde återhämta sig på grund av boskapens bete. Bosättarna röjde skog för att skapa åkrar och betesmarker åt djuren de hade fört med sig.
Forskning tyder på att detta var en medveten ekonomisk strategi för att stärka den lokala djurhållningen. Det ständiga betet hindrade skogen från att växa tillbaka, och skogsarealen fortsatte att minska. Bosättarna hade ingen möjlighet att förstå de långsiktiga skadorna eller hur svårt det skulle bli att återbeskoga landet i framtiden.
Skogar på Island i dag
Trots århundraden av avskogning finns det många förtrollande skogar och skogsområden på Island. I dag täcker skog bara omkring 2 procent av landet, vilket gör Island till ett av Europas minst skogbevuxna länder. Andelen ökar dock varje år i takt med att återbeskogningen tar fart.
Islands nationalskogar förvaltas av Islands skogsvårdsmyndighet, och var och en är väl värd ett besök. Det finns många fler att upptäcka, men här är de 26 skogar som myndigheten förvaltar, indelade efter region:
Östra Island
-
Arnaldsstadaskogur: En liten, orörd skog som är känd för sin frodiga grönska och historiska gårdar i den södra delen av Fljotsdalur.
-
Hallormsstadaskogur: Islands största skog, med många olika trädarter, vandringsleder och en lång historia av återbeskogning.
-
Jorvikurskogur: En naturskön skog som är hem för en isländsk specialitet – den blå aspen.
Norra Island
-
Asbyrgi: Den här skogen ligger i den storslagna Asbyrgikanjonen, där den frodas i en hästskoformad formation med koppling till den nordiska mytologin.
-
Grundarreitur i Eyjafjordur: En mindre känd skog nära nordkusten, perfekt för en enkel vandring och rofyllda naturupplevelser.
-
Kristnesskogur: En välskött skog nära staden Akureyri, populär för sina promenadstigar.
-
Mela-Skuggabjargaskogur: Ett avlägset skogsområde i Fnjoskadalur, känt för sin karga skönhet och blandning av många olika trädarter.
-
Reykjarholsskogur: En naturskön skog med ovanlig växtlighet tack vare den varma jord som tidigare värmdes geotermiskt.
-
Sigridarstadaskogur: En välbevarad björkskog mellan Akureyri och sjön Myvatn, känd för sina färgstarka höstfärger och sitt lokala djurliv.
-
Thordarstadaskogur: Ligger i Fnjoskadalurdalen, nära Godafoss vattenfall.
-
Vaglaskogur: En av Islands största naturliga björkskogar, med en skogsvårdsstation och goda möjligheter till vandring och friluftsliv.
-
Vaglir: En skog för både skogsbruk och friluftsliv nära Akureyri.
Södra Island
-
Haukadalsskogur: Ligger i Haukadalurdalen och består av en blandning av inhemsk björk och införda trädarter.
-
Laugarvatnsskogur: Nära sjön Laugarvatn, med en vacker inramning för besökare till områdets naturliga varma källor.
-
Mulakot: En liten men historiskt betydelsefull skog med sällsynta gamla träd.
-
Skogarreitur: En charmig dunge med Systrafoss vattenfall.
-
Thjorsardalur: En återbeskogad dal med björk och barrträd, nära resterna av tidigare vulkanutbrott.
-
Thorsmork: En berömd skogsklädd dal på södra höglandet, omgiven av glaciärer och berg.
-
Tumastadir: Var trädlöst tills skogsvårdsmyndigheten började använda området som plantskola 1944. I dag finns här några av Islands högsta sitkagranar.
Västra Island och området kring Reykjavik
-
Furulundurinn: Islands första lyckade återbeskogning. Den här tallskogen nära Thingvellir är känd för sina rofyllda promenadstigar och sitt fågelliv.
-
Jafnaskardsskogur: En avskild skog som uppskattas för sin biologiska mångfald och sina lugna vandringsleder, en kort bilresa från Reykjavik.
-
Mogilsa: Vid foten av berget Esja ligger Islands skogsforskningsstation och försöksplanteringar med olika trädarter.
-
Nordurtunguskogur: En stillsam skog i Borgarfjordurregionen.
-
Selskogur: En rofylld campingplats i en björkdunge, populär bland vandrare och naturfotografer.
-
Stalpastadaskogur: En stillsam skog i Skorradalur och landets största sitkagranplantering, med koppling till den tidiga återbeskogningen.
-
Vatnshornsskogur: En skog nära sjöar och våtmarker, med ett rikt ekosystem för fåglar och annat djurliv.
Nedan tittar vi närmare på några av de mest givande skogarna att besöka – från Islands storslagna nationalskog i öster till lummiga utflyktsmål precis utanför Reykjavik.
Hallormsstadaskogurs nationalskog
Hallormsstadaskogur på östra Island började som ett projekt för att odla träd i isländsk jord och blev landets första nationalskog 1905, när björkskogen vid gården Hallormsstadur skyddades.
I dag täcker skogen över 1 853 acres (750 hektar) och rymmer mer än 85 trädarter från omkring 600 platser världen över. De 40 kilometer långa natursköna skogsstigarna är omtyckta av vandrare och naturälskare.
Inne i skogen kan du dricka ur klara glaciärbäckar, som är en del av Islands många floder, och plocka hallon, röda vinbär och ätliga svampar som smörsopp, lärksopp och björksopp.
Det täta trädbeståndet ger också skydd åt ett rikt fågelliv och annat djurliv på Island. Här finns bland annat gråsiskor, korpar, dalripor och kungsfåglar. På sommaren får de sällskap av flyttande ängspiplärkor, rödvingetrastar, morkullor, ärlor och beckasiner.
Varje juni arrangeras Skogardagurinn (Skogens dag), en helg med folkmusik och festligheter. Bland höjdpunkterna finns två minimaraton på 4 respektive 14 kilometer, lokalt producerat lammkött på grillen, konstutställningar och en tävling i skogsavverkning.
Hallormsstadaskogur ligger strax intill ringvägen och är därför ett enkelt stopp på en 10 dagars självkörartur längs ringvägen och Snaefellsneshalvön.
Om du vill bo i närheten finns det gott om trevliga hotell på östra Island. För ett mer naturnära alternativ finns två campingplatser i skogen: Atlavik i den skyddade inre delen av skogen och Hofdavik, som är något bekvämare. Båda erbjuder en fin campingupplevelse på Island.
Närmaste stad är Egilsstadir, den största på östra Island. Staden grundades 1947 och har över 2 000 invånare samt sjukhus, flygplats och högskola.
Det är en idealisk bas för att utforska östra Island och ett praktiskt stopp längs ringvägen, liksom en utgångspunkt för de avlägsna Östfjordarna och Vatnajokulls nationalpark.
Thorsmork, Tors dal
Thorsmork, som har fått sitt namn efter den nordiska guden Tor, är ett frodigt naturreservat på Islands södra högland. Dalen ligger skyddad mellan tre glaciärer: Tindfjallajokull, Eyjafjallajokull och Myrdalsjokull.
Skyddad från vinden och uppvärmd av de omgivande bergstopparna är dalen en av få platser på Island där björkskog växer tätt. Glaciärfloder som Krossa och Markarfljot slingrar sig över dalbottnen.
Thorsmork är ett paradis för vandrare och utgör slutpunkten för den berömda leden Laugavegur samt leden Fimmvorduhals över till Skogar. På sommaren kan du få syn på fjällrävar, ripor och rödvingetrastar bland träden.
Dalen kan bara nås på sommaren, eftersom vägen korsar floder utan broar. De flesta besökare kommer på en dagstur med superjeep till höglandet, som tar hand om flodövergångarna åt dig.
Asbyrgi, den skogsklädda kanjonen
Asbyrgi är en dramatisk, hästskoformad kanjon på norra Island och en del av Vatnajokulls nationalpark. Den skyddade dalbottnen rymmer en av Islands största björkskogar.
Kanjonen är omkring 3,5 kilometer lång och 1,1 kilometer bred, med klippväggar som är upp till 100 meter höga. I mitten reser sig en klippformation som kallas Eyjan, ”ön”.
Förutom den inhemska björken och videbuskarna planterades gran, tall och lärk mellan 1947 och 1977. Skogen och dammen Botnstjorn lockar till sig ett rikt fågelliv.
Enligt den nordiska legenden är kanjonen ett hovavtryck efter Sleipner, Odens åttabenta häst. Geologerna förklarar den däremot med katastrofala glaciäröversvämningar från floden Jokulsa a Fjollum.
Asbyrgi ligger längs Diamantcirkeln, cirka 45 minuter från valskådningsorten Husavik, och ingår i många turer längs Diamantcirkeln.
Kjarnaskogurs skogsområde
Kjarnaskogur ligger strax söder om Akureyri, norra Islands huvudstad. Planteringen började 1952 med målet att omge staden med träd.
Sedan dess har över 1,5 miljoner träd planterats, främst björk och lärk, och skogen rymmer nu mer än 230 växtarter.
De omkring 600 hektaren är perfekta för en dag utomhus. Här finns nästan sju kilometer belysta stigar, liksom leder i mer orörd terräng och en tio kilometer lång mountainbikeled som är öppen på sommaren.
På vintern förvandlas stigarna till leder för längdskidåkning och snowboard. Fågelskådare kan bege sig till skyddet vid Hundatjorn för att se många olika arter.
Efter en dag i skogen kopplar många resenärer av vid det närliggande Forest Lagoon på en tvådagars norrskens- och Forest Lagoon-tur i liten grupp.
Oskjuhlid och skogsområdet
Oskjuhlid, formellt Oskjuhlidarskogur, reser sig i huvudstaden Reykjavik. Området är lätt att känna igen tack vare de höga björkarna och den glänsande kupolen på Perlanmuseet med utsiktsplattform.
Det är Reykjaviks främsta friluftsområde, med leder för vandrare och mountainbikecyklister. Vissa leder går ner till den geotermiska stranden Nautholsvik och vidare mot kusten vid Seltjarnarneshalvön.
För hundra år sedan såg kullen helt annorlunda ut. Den bjöd fortfarande på utsikt över Faxafloibukten, men bestod mest av grus och sten och användes som stenbrott för material till Gamla hamnen. Det övergivna stenbrottet går fortfarande att besöka.
Skogen började ta form på 1950-talet, när lokalbefolkningen planterade granar, björkar, aspar och tallar. I dag växer över 80 trädarter här, vilket visar hur snabbt återbeskogning kan ge resultat.
På toppen kan du utforska Islands natur och historia genom att besöka Perlanmuseet. I närheten finns också en grupp bunkrar som byggdes av amerikanska styrkor under andra världskriget. De övergavs 1945 men står fortfarande kvar.
Ellidaardalur i Reykjavik
Ellidaardalur är en vacker park mellan två grenar av floden Ellidaa. Trots att dalen ligger mitt i Reykjavik känns den avskild.
Reykjaviks gröna dalar passar också utmärkt för ridning. Du kan rida nära sjön Raudavatn och naturreservatet Heidmork på en ridtur.
När du ändå är i området kan du besöka den närliggande konstinstallationen Chromo Sapiens vid Hofudstodin. Det uppslukande konstverket har skapats av den isländska konstnären Hrafnhildur Arnardóttir, även känd som Shoplifter, och leder besökaren genom tre färgstarka, grottliknande rum gjorda av syntetiskt löshår. Ljud och texturer förstärker den sinnliga upplevelsen.
Husafellsskogur
Husafellsskogur är en vacker björkskog nära Husafell, känt för sina vandringsleder och närliggande geotermiska bad. Träden är skyddade från hårda vindar och oväder och kan nå en höjd på fyra meter, vilket är ovanligt på Island.
Husafell är en utmärkt bas för geotermiska bad, glaciärvandringar och sightseeing. Många besökare uppskattar en avkopplande tur till Husafells kanjonbad, medan den äventyrslystne kan välja denna populära fyra timmar långa vandring in i Langjokulls glaciär.
De isländska skogarnas framtid
Återbeskogning står i centrum för Islands miljöplaner av flera skäl. Det första är jorderosionen. Eftersom stora delar av landet används som fårbetesmark äts mycket av den låga växtlighet som håller jorden bördig upp, vilket lämnar marken karg. Erosionen sprider sig lätt över landskapet och hotar områden som fortfarande kan bära liv.
Livskvaliteten spelar också roll. Skogar ger människor en paus från stadslivet och en plats att återknyta kontakten med naturen. De lockar dessutom besökare som söker både äventyr och lugn. Att skapa skogsområden gynnar både lokalbefolkning och resenärer.
Den biologiska mångfalden är en annan drivkraft. Islands brist på skogar begränsar arter som gärdsmyg och gråsiska, som behöver skogsmiljöer för att trivas, och detsamma gäller många andra djur och växter.
Det starkaste skälet är den inhemska användningen av trä. Virke behövs till mycket, och bristen gör vardagen svårare. De flesta frön som planteras i dag kommer från icke-inhemska arter. Islands inhemska björk, asp och rönn anses numera vara sämre anpassade till det varmare klimatet.
Innan ett nytt projekt startas bedömer skogsförvaltare också hur träden klarar sommarvärme, plötsliga temperatursvängningar och torka. Frivilliginsatser bidrar också, till exempel genom Landgraedsluskogars markåterställningsrörelse, som har planterat över en miljon plantor om året sedan slutet av 1980-talet.
Trots det planterar islänningarna omkring tre miljoner frön om året. Det nationella skogsmålet är att beskogat 12 procent av Island till år 2100. Det är lite jämfört med nivåerna före bosättningen, men gör återbeskogning till en hörnsten i hållbar turism på Island och landets klimatmål.
Upptäck Islands skogar
Det finns många sätt att ta sig till Islands skogar, och det bästa alternativet beror på hur du vill resa. De är givande året runt – frodiga på sommaren och gyllene av björklöv på hösten – så det är värt att kontrollera bästa tiden att besöka Island innan du reser.
För dig som reser med hyrbil
Om du gärna bestämmer tempot själv ger en åtta dagar lång bilsemester på sommaren längs Islands väst- och sydkust gott om tid för skogspromenader. Den populära veckolånga bilsemestern runt Ringvägen och Gyllene cirkeln passerar också flera skogsområden längs vägen.
För dig som vill resa på guidad flerdagarstur
Föredrar du att låta någon annan köra? Både en tre dagar lång norrskens- och isgrottetur längs Gyllene cirkeln och en sex dagar lång guidad rundtur längs Ringvägen stannar vid skogar och andra sevärdheter i flera delar av landet.
Om du hellre vill boka flyg och hotell i ett paket finns det flera alternativ. En fem dagar lång norrskensresa med isgrottetur, ett sex dagar långt norrskensäventyr eller ett åtta dagar långt vinterpaket med nationalparker ger alla tid att utforska skogsområden i närheten.
För dig som har ont om tid
Har du ont om tid? En dagsutflykt med minibuss till Gyllene cirkeln stannar vid nationalparken Thingvellir och tallskogen Furulundur. Den som bor i Reykjavik kan dessutom nå stadens skogar och Heiðmörk på de dagsutflykter som nämns ovan.
Upplev Islands skogar
Det råder ingen brist på saker att göra på Island, och en promenad genom någon av landets skogar är alltid en upplevelse. Boka en av resorna ovan eller läs mer om vandring genom Islands vackra natur om du fortfarande funderar på vad du vill göra.
Hur förändras Islands skogar med årstiderna?
Kan jag campa i Islands skogar?
Finns det ekolodger eller skogsstugor för övernattning?
Har Islands skogar leder för nybörjare?
Vilka är de bästa fotoplatserna i Islands skogar?
Vilka isländska skogar passar bäst för barnfamiljer?
Varför har Island så få skogar?
Vilka typer av träd växer på Island?
Har du besökt Islands skogar? Vad tycker du om landets satsningar på att återskapa skogar för framtiden? Lämna gärna dina kommentarer och frågor nedan.

Michael Chapman is a British travel writer living in Reykjavík. A former scuba and lava cave guide, he draws on firsthand experience to write about Iceland’s nature and culture. He’s also the author of Hidden Iceland (2020).
